Stoppa utarmningen av utsädesutbudet

I ett öppet brev till EU-parlamentet den 24 maj 2012, kräver över 240 organisationer i 40 länder att EU i den pågående översynen av den lagstiftningen som styr marknadsföring av utsäde och plantmaterial, vidtar åtgärder som stoppar den snabbt minskande mångfalden av livsmedelsgrödor.

Food and Agriculture Organisation (FAO) uppskattar att 75% av den odlade mångfalden har gått förlorad sedan 1900. EU:s nuvarande lagstiftning har starkt bidragit till denna utarmning, då den i huvudsak syftar till att skydda det storskaliga och industriella jordbrukets intressen. I dag kontrollerar högst 10 multinationella företag 74% av den globala marknaden för utsäde.

 Pressmeddelande (engelska) SPM seed diversity may 2012

Öppet brev till EU:parlamentet (engelska): http://www.seedforall.org/

Se även http://www.allkorn.se/pdf/sammanfattning%20-%20manifest%20utsäde.pdf

Publicerat i Jordbruk och miljö | Märkt , , | Lämna en kommentar

Svenska åkermarken förgiftas i det tysta

Förgiftningen av våra åkrar med avloppsslam måste stoppas. Den orsakar mer skada än nytta. Att miljöcertifiera våra reningsverk räcker inte. Vi måste hitta andra vägar att bli av med slammet och återfå växtnäringen, skriver Mikael Karlsson, ordförande Naturskyddsföreningen, i en debattartikel i Göteborgsposten 28 maj 2012.

Hela artikeln: http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.954930-svenska-akermarken-forgiftas-i-det-tysta

Samtidigt publicerar Naturskyddsföreningen rapporten: Avlopp på våra åkrar – en rapport om miljögifter i slam

Publicerat i Jordbruk och miljö, Okategoriserat | Märkt , | Lämna en kommentar

Åkermarken minskar – vad skall vi göra åt det?

Seminarium

Fredag 15 juni 2012 kl. 12.00 – 13.30.
Hotell Strandbaden, Falkenberg. Lokal: Stranden B
Seminariet hålls i anslutning till Naturskyddsföreningens Riksstämma 2012. Anmälan görs i samband med anmälan till Riksstämman. Länk till anmälan: http://www.naturskyddsforeningen.se/medlemssidor/riksstamma-2012/
Om du bara vill delta i seminariet eller missat att anmäla dig kontakta:
Eva-Lena Rådberg, eva-lena.radberg@naturskyddsforeningen.se

300 hektar av Europas åker asfalteras varje dag. Och i Sverige användes 3 430 ha jordbruksmark till att bygga hus eller vägar under åren 1996-2005. Arealen ökar och var 2005 mer än tre gånger så stor som 1996.

Halland är ett av de län där det byggs mest på åkermark. Av den yta som användes till att bygga på under perioden 1996-2005 var 24 %. jordbruksmark. Bara i Skåne är andelen större.

Program
12.00 Nollvision för byggande på åkermark – är det önskvärt?
Anders Larsson – landskapsarkitekt, prefekt vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp.
Anders fick föreningen Den goda jordens pris 2012. I samband med det skrevs följande: ”Pedagogiska exempel, träffsäkra argument, globala utblickar och lokala data forsar ur honom. Det var väl just detta flödande engagemang som åkermarksvärnande föreningen Den goda jorden belönade honom för.” 

12.40 Nollvision för byggande på åkermark – är det möjligt?
Mari-Louise Wernersson – Kommunstyrelsens ordförande i Falkenberg.

13.00 Presentation av föreningen Den goda jorden

13.05 Diskussion: Hur kan Naturskyddsföreningen påverka utvecklingen?

Hela programmet i pdf:
Inbjudan Åkermarken minskar – vad ska vi göra åt det

Läs om metoder för hushållning med jordbruksmark:  Fakta 2012-8 Anders Larsson

Publicerat i Nätverksseminarier | Märkt , , | 1 kommentar

Bekämpningsmedel påverkar ofödda barn

Tidigare bröstutveckling hos flickor och förminskade könsorgan hos pojkar är effekter av att modern exponerats för bekämpningsmedel. Två färska studier av danska växthusarbetare visar allvarliga resultat.

Enligt två färska danska studier är det reproduktiva systemet påverkat hos barn till mödrar som var exponerade för bekämpningsmedel under graviditeten. Döttrar till mödrar som var exponerade för bekämpningsmedel under graviditeten hade en cirka ett år tidigare bröstutveckling jämfört med döttrar till icke-exponerade mödrar och jämfört med en dansk referenspopulation. Söner till högexponerade mödrar hade mindre testiklar och kortare penis än söner till icke-exponerade mödrar.

De två studierna är utförda i familjer där modern arbetade i växthus under graviditeten. Studiedeltagarna rekryterades bland gravida kvinnor som arbetade i växthus. Kvinnorna blev indelade i yrkesmässigt hög-, medel-, samt icke-exponerade. Hög- och medelexponerade kvinnor bytte till andra arbetsuppgifter efter ca 40 dagar (median) efter graviditetens början.

Antal och sort av bekämpningsmedel tog studien ingen hänsyn till.

Forskarna skriver att det är oklart om de uppmätta effekterna innebär långtidskonsekvenser för barnens fertilitet.

Det är värt att notera att endokrina (= hormonstörande) effekter ännu inte ingår i riskbedömningen som ligger till grund för godkännande av bekämpningsmedel.

Forskarna skriver inte vilka eventuella konsekvenser deras resultat har för konsumenter som är exponerade för bekämpningsmedel via maten.

Läs mer:

Early breast development in girls after prenatal exposure to non-persistent pesticides

Smaller genitals at school age in boys whose mothers were exposed to non-persistent pesticides in early pregnancy

Publicerat i Jordbruk och miljö, Okategoriserat | Märkt | Lämna en kommentar

Sverige och Nagoyamålen

I den gemensamma rapporten Sverige och Nagoyamålen föreslår Naturskyddsföreningen och WWF 100 åtgärder som skulle leda Sverige till bevarad biologisk mångfald enligt åtagandet i den internationella överenskommelsen Nagoyaplanen. De kräver bland annat en flerdubbling av skyddade skogar, hagmarker, kustområden och andra naturtyper i Sverige under de närmaste åtta åren.Nedan följer ett uttdrag ur rapporten.

Hela rapporten finns här: http://www.wwf.se/source.php/1472509/Rapport%20Sverige%20och%20%20Nagoyam%C3%A5lenLR.pdf

Mål 3
Senast år 2020 är subventioner och andra incitament som är skadliga för den biologiska mångfalden avskaffade, utfasade eller förändrade så att deras negativa konsekvenser minimeras eller undviks. Positiva incitament för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald har utvecklats och införts i enlighet med konventionen om biologisk mångfald och andra relevanta internationella åtaganden, och med beaktande av nationella socioekonomiska omständigheter. 

Var står vi idag?
Över 40 procent av EU:s budget går till jordbrukspolitiken, där direktstöden driver på utvecklingen mot ett intensivare jordbruk med bland annat omfattande användning av konstgödsel och andra inslag med negativa miljökonsekvenser. Inom jordbrukspolitikens andra del, landsbygdsprogrammet, finns ersättningar för kollektiva nyttigheter som jordbrukarna tillhandahåller: livsmiljöer som ängar och hagar, öppna landskap eller minskad miljöbelastning genom ekologisk produktion. 

EU har satt upp miljömål för 2020: bland annat minskad konsumtion med 20 procent jämfört med 1990, minskade växthusgasutsläpp med 20-30 procent och stopp för förluster av biologisk mångfald. Varken dessa mål eller Nagoya-målen kan nås om EU:s fortsätter att subventionera ohållbar utveckling. 

Vad behöver göras?
9. Driv på för att nästa EU-budget (2014-2020) flyttar över medel som idag går till miljöskadliga subventioner till positiva incitament för bevarande av biologisk mångfald, till exempel genom miljöanpassad teknik och innovationer.

10. Förändra EU:s jordbrukspolitik så att bidragsmedel kopplas till höga krav på miljöåtgärder. Jordbrukssubventionerna ska gå till miljöersättningar och hållbar utveckling. Ersätt dagens direktstöd med ersättningar för tillhandahållandet av kollektiva nyttigheter, som rent vatten, minskade klimatutsläpp, stärkt biologisk mångfald och kulturmiljövärden. Skärp kontrollen av att tvärvillkoren efterlevs (se även 41 och 42).

11. Utöka LIFE+-fonden till åtminstone en procent av EU:s budget och sätt av minst hälften av den för skydd av ekosystem och biologisk mångfald.

 

Publicerat i Okategoriserat | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Ännu inga förslag om nya ekomål

Inför EUs CAP-reform håller regeringen på och utformar ett nytt landsbygdsprogram där ekologisk produktion är en av delarna. Jordbruksverket fick därför i oktober 2011 regeringens uppdrag att utreda behovet av och föreslå åtgärder för nya mål för ekologisk produktion. Naturskyddsföreningens av många organisationer som bjöds in av Jordbruksverket till en hearing den 16 april. Intresset för hearingen var stort med ca 40 deltagare från jordbrukssektor, forskning och handeln.

Frågeställningar som diskuterades var om det behövs nya ekomål i landsbygdsprogrammet och hur dessa i så fall ska vara utformade.

Ekologisk areal 2000-20112005 satte regeringen upp mål för en ökad ekologisk produktion och konsumtion bl.a. att 20 % av jordbruksmarken odlas ekologiskt och att 25 % av den offentliga konsumtionen av livsmedel bör vara ekologisk år 2010. Deltagarna på hearingen var överens om att dessa tydliga mål har varit en viktig pådrivande faktor för att öka den ekologiska produktionen, trots att målen inte uppfyllts helt. 2011 var ca 16% av åkermarken ekologisk och andelen ekologiskt i offentliga kök varierar stort över landet.

Inför hearingen presenterades följande faktaunderlag om läget för ekologisk produktion och marknad idag. I underlaget saknas dock helt förslag om nya mål för den ekologiska produktionen.
Underlag hearing 16 april 2012
På mötet fanns en stor samstämmighet om att om att nya tydliga mål behöver formuleras för att stödåtgärder ska få rätt inriktning.

Naturskyddsföreningen har möjligheter att lämna synpunkter till Jordbruksverket fram till 24 april  på hur målen ska formuleras och hur stöden behöver se ut för att målen ska kunna nås. Om du har förslag kan du skicka dem till
eva-lena.radberg@naturskyddsforeningen.se

Senast den 30 maj ska Jordbruksverket lämna sitt förslag till regeringen.

Publicerat i Jordbruk och miljö | Märkt , | Lämna en kommentar

Låga ambitioner ökar användningen av bekämpningsmedel

Användningen av kemiska bekämpningsmedel i Sverige ökar. Detta samtidigt som man finner allt mer rester av bekämpningsmedel i vårt dricksvatten och i vår föda. Sverige är inte längre ett föregångsland på området, utan tycks sakna ambition och halka efter i regleringen av bekämpningsmedel, jämfört med fler andra länder, visar en ny rapport från Naturskyddsföreningen.

Bekämpningsmedelsanvändningen hotar inte bara den biologiska mångfalden, svampar, bin, fåglar och växter utan även vi människor står som mottagare en cocktail av miljögifter från jordbruket.

I syfte att studera om Sverige fortfarande ligger i framkant eller ej, granskar Naturskyddsföreningen några områden mer i detalj under 2012.

Genom att studera hur Sverige och några andra utvalda länder tillämpar olika styrmedel för att begränsa användningen av bekämpningsmedel ges en bild av i vilken grad Sverige är ett föregångsland inom detta område. Länderna är utvalda antingen för att de är grannländer, eller viktiga handelspartners. Jämförelsen syftar också till att sprida goda exempel så att tempot i arbetet med en giftfri miljö kan öka.

- Vi hoppas att jämförelserna leder till en mer djuplodande debatt om huruvida Sverige kan göra mer för att begränsa användningen av bekämpningsmedel och återta sin ledarroll inom detta viktiga arbete, skriver Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson i ett förord till rapporten.

Att nationellt driva en bra kemikaliepolitik är svårt. EU:s lagstiftning på kemikalieområdet är i stort harmoniserad, dvs att det är omöjligt för länder att gå före med tuffare kemikaliepolitik.  Men just nu pågår i Sverige diskussioner om genomförandet av EU:s ramdirektivet för en hållbar användning av bekämpningsmedel.  Det är ett gyllene tillfälle för Sverige att faktiskt visa att man värnar skyddet av ett rent vatten, rena livsmedel och miljömålet Giftfri miljö. Detta tillfälle är så unikt och kommer sällan komma igen.
Ramdirektivet skulle ha varit genomfört i nationell rätt senast i november förra året, men Sverige har misslyckats med att hålla deadline. Det har kommit en skrivelse från kommissionen till regeringen om denna överträdelse.

Rapporten diskuterar myten om att  Sverige är bäst i klassen på att skydda miljön och att jordbruket av konkurrensskäl inte kan ta ansvar för miljömålet Giftfri miljö eller värna om ett rent vatten. Jordbruksproduktionen inte är konkurrenskraftigt i vissa delar av Sverige och det  är mycket problematiskt. Det är emellertid inte i dessa områden som den intensiva användningen av kemiska bekämpningsmedel pågår. Det har heller aldrig slagits fast att det är skyddet för miljön som gör att jordbruk läggs ner, snarare kan en omställning till ekologisk produktion underlätta tillgången till lokala marknader och en fortsatt produktion i annars nedläggningshotade områden.
Sverige har idag inte den tuffaste miljöregleringen när det gäller kemiska bekämpningsmedel. Naturskyddsföreningens granskning av några nyckel åtgärder för att minska risker med kemiska bekämpningsmedel visar snarare på att andra länder kommit längre på flera områden.

I lämförelsen med Danmark, Nederländerna, Tyskland och Frankrike så har Sverige:
• det näst minsta antalet godkända verksamma ämnen
• varken de tydligaste eller mest ambitiösa målen för minskad användning
• skatt på bekämpningsmedel, men låg skattesats och inte den bästa utformningen
• inga krav på en obligatorisk skyddszon till vattendrag och andra sjöar vid spridning av bekämpningsmedel vilket är obligatoriska i samtliga övriga länder
• inga obligatoriska spruttester, som finns i de flesta övriga länder

Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen,
Gun Rudquist, avdelningschef, hav, jordbruk, juridik,

Läs hela rapporten: Bekämpningsmedel i jordbruket 2012

Se inslag om problematiken i Rapport (1 min in i sändningen): http://svtplay.se/v/2765868/rapport/6_4_09_00

Publicerat i Jordbruk och miljö | Märkt , | Lämna en kommentar