Undersökning av matsvinn butiker

Av Mia Ågren & Tobias Johansson, deltagare i Naturskyddsföreningens ideella traineeprogram 2010-2011

Matsvinnet i Sverige -det slängs för miljarder

Matavfall från butikHushållen slänger ca 56 kilo ätbar mat per person och år enligt Livsmedelsverket. Kött, frukt, grönsaker och mejeriprodukter som åker rakt ned i soporna. Det motsvarar en hel månads livsmedelsinköp, ungefär 5300 kr för ett genomsnittligt hushåll. Livsmedelsbutikerna sägs stå för 6,5 miljoner ton matsvinn per år,[1] men storkapitalets ”hemlighetsmakeri” gör att mörkertalet antas vara stort. Mycket av den här maten är dessutom fräsch och ätbar. Det är ett enormt slöseri med resurser. I ett helhetsperspektiv från produktion till konsumtion så har Naturvårdsverket visat att livsmedel står för uppskattningsvis 50 procent av den totala övergödningen och en fjärdedel av svenskarnas totala miljöbelastning.

 Med allt fler människor, allt mindre odlingsmark, höga krav från oss konsumenter på välfyllda hyllor och en sällan skådad bästföredatum-skräck gör att vi står inför ett svårlöst problem. Tyvärr har det också varit svårt att veta vilka åtgärder som faktiskt fungerar.

 Det behövs fler studier på matsvinn. De undersökningar som gjorts hittills tyder på ett stort svinn men ett stort antal möjliga åtgärder. Att se över hela logistikkedjan för färskvaror, utbilda personal samt att öka kunders förståelse för livsmedelskvalitet och dumpster divinghållbarhetsmärkningens innebörd skulle kunna göra stor skillnad. Många butiker jobbar med det men också genom att exempelvis rea varor med kort datum eller laga lunchlådor för försäljning. Ett lite radikalare, och i dagsläget olagligt, sätt att ta vara på maten är något som kallas för ”dumpster diving ” eller ”dumpstring”. Det innebär helt enkelt, att konsumenter tar sig in i en livsmedelsbutiks avfallscontainer och tar den ätbara maten och använder den.

 Reor, dumpstring eller lunchlådor i all ära. För att verkligen åstadkomma en hållbar förändring är det viktigt att påverka redan i den första delen av processen – vid butikernas inköp. Efterfrågan måste minska i hela kedjan ända till ursprunget för att ge en total effekt.

 Vårt traineeprojekt på Naturskyddsföreningen

67% av all livsmedelsförsäljning sker i miljömärkta butiker. De miljömärkningar av livsmedelsbutiker som finns i dagsläget är Bra Miljöval, Svanen och KRAV. Men vad ställer dessa miljömärkningar för krav på livsmedelsbutikerna när det gäller matsvinn? Nästan inga. Endast Svanen ställer ett uttryckligt krav på den mängd avfall butikerna tillåts ha, max 920 kg osorterat avfall per omsatt miljon svenska kronor. De övriga miljömärkningarna har i nuläget inga särskilda krav när det gäller matavfall. Positivt är i alla fall att när vi kontaktar de som står bakom miljömärkningarna så är alla intresserade av att ta fram sådana krav.

Vad skulle miljömärkningarna då kunna ställa för krav på butikerna när det gäller matsvinn? Enligt Ingrid Strid, forskare vid institutionen för energi och teknik vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, finns det en mängd möjliga åtgärder. Men de som man som konsument vanligen märker av är de åtgärder som sker sent i processen. Hon menar att för att få så lite livsmedelssvinn som möjligt är det redan vid inköpet som man bör reglera.

 Med detta i åtanke och som traineer på Sveriges störta miljöorganisation valde Tobias och jag att granska de miljömärkta livsmedelsbutikernas matsvinn. Vårt syfte är att ta reda på hur bra butikerna egentligen är på att förhindra att mat slängs och vilken av de tre miljömärkningarna som är bäst på detta. Vi har därför utformat en enkätstudie där vi undersöker hur butikskedjorna arbetar för att minska svinnet. För att se om åtgärderna verkligen fungerar vill vi jämföra våra resultat med siffror och statistik över butikernas matavfall. Studiens resultat kommer att presenteras under vår sista traineeträff på Naturskyddsföreningens rikskonferens i maj.

Vi hoppas på att kunna jämföra våra resultat med ekonomiska siffror likaväl som statistik över butikernas matavfall för att se om åtgärderna verkligen fungerar. Tyvärr kan butikerna vara rätt ovilliga att lämna ut siffror på hur mycket mat de slänger – men vi hoppas självklart på gott samarbete. Vi skulle ju alla vinna på att hitta ett sätt att minska svinnet.

Information hämtad från:

  • ”Hur stort är svinnet i dag och vad betyder det för miljön? ”, 2010, Ingrid Strid, Institutionen för energi och teknik, SLU
  • ”Rapport från en slaskhink”, Konsumentföreningen Stockholm, 2009
  • ”Vad kostar det att kasta mat?”, Konsumentföreningen Stockholm, 2010
  •  ”Svinn i livsmedelskedjan”, Naturvårdsverket
  • Intervju med Ingrid Strid och Mattias Eriksson, Institutionen för energi och teknik, SLU

[1]                    Food Waste Reduction and  Recykling Market Study (2002)

Annonser
Det här inlägget postades i Mat, Mat och miljö och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Undersökning av matsvinn butiker

  1. Louise Ungerth skriver:

    Hej Mia och Tobias,
    Vilket bra projekt! Det ska bli mycket spännande att följa. Jättetacksam om ni skickar er rapport till mig när det är färdig. Hälsningar Louise Ungert, Konsumentföreningen Stockholm

    • Mia Ågren skriver:

      Hej Louise!

      Vad roligt att du tycker att vårt projekt verkar bra! Vi håller dig uppdaterad med rapport och så!
      Mvh
      Mia

  2. Ping: Köp den ensamma frukten

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s