Jordbruket vid ett vägskäl

LRF, Naturskyddsföreningen och Svenska Kyrkan har nyligen gett ut en svensk sammanfattning av världens hittills största tvärvetenskapliga utvärdering av jordbruket i världen, IAASTD-rapporten.  
Utvärderingen har gjorts på uppdrag av Världsbanken och en rad FN-organ, med bidrag från regeringar i 9 länder, däribland Sverige. 58 av 63 deltagande länder har ställt sig bakom rapportens slutsatser, men trots det är kunskapen om dem fått alltför liten spridning. Därför har LRF, Naturskyddsföreningen och Svenska Kyrkan nu gett ut en sammanfattning av de viktigaste slutsatserna och dessutom formulerat en rad gemensamma rekommendationer.

Hel rapporten:Jordbruket vid ett vägskäl (sammanfattning av IAASTD-utvärderingen)

Den kan också laddas ner från:http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/jordbruk-och-mat/jordbruk-i-syd/

 Sju slutsatser från IAASTD för ett mer hållbart lantbruk

1. Bekämpa fattigdomen och förbättra försörjningen
på landsbygden
Det småskaliga jordbruket i utvecklingsländer
behöver få ökad tillgång till kunskap, teknik och
krediter samt mer politisk makt och bättre infrastruktur.
De behöver även tillgång till fungerande
marknader och lagar som säkrar tillgång till mark
och naturresurser, till exempel skydd mot att internationella
företag utan skälig kompensation tar
patent på växters genetiska material och den traditionella
kunskapen om dessa växter. Framförallt
måste jordbrukare runt om i världen kunna ta ut
skäliga priser för de livsmedel och ekosystemtjänster
som de producerar.
2. Trygga tillgången till mat för alla
Tryggad livsmedelsförsörjning handlar inte bara
om att producera tillräckligt med mat, den måste
också vara tillgänglig för dem som behöver den
mest. Möjliga politiska åtgärder som kan förbättra
situationen är kontanta stöd för att stärka köpkraften
hos de mest utsatta (sociala trygghetssystem),
insatser för minskade kostnader för mellanhänder
och gynnande av lokala marknader, samt internationella
överenskommelser om bättre system för att
hantera plötsliga prisförändringar och extrema väderförhållanden.
3. Gynna ett multifunktionellt och klimatsmart
jordbruk
Ett hållbart jordbruk bibehåller eller ökar produktiviteten
samtidigt som naturresurser och ekosystemtjänster
bevaras och används effektivt och solidariskt.
För detta behövs mer ekologiskt hållbara
metoder baserade på biologisk mångfald, förnybar
energi och ekosystemtjänster istället för fossilbränslebaserade
insatsmedel, samt nya incitament
för en hållbar förvaltning av vatten, boskap, skog
och fiske. Vetenskap och teknik bör med andra ord
inriktas på att säkerställa att jordbruket inte bara
producerar mat utan också blir mer multifunktionellt,
det vill säga att det även uppfyller en rad miljömässiga,
sociala och ekonomiska funktioner, till
exempel minskad klimatpåverkan och bevarande
av den biologiska mångfalden. Politiska beslutsfattare
bör arbeta för att avskaffa missriktade subventioner
och skapa incitament för hållbar förvaltning
av ekosystemtjänster och naturresurser.
4. Utveckla bioteknik med förnuft och lokal
förankring
Det behövs en mer öppen och problemorienterad
strategi för forskning och utveckling av ny bioteknik.
Detta gäller särskilt den moderna gentekniken
där investeringarna bör riktas in på lokala prioriteringar
som identifieras genom delaktighet och
transparenta processer med fokus på multifunktionella
lösningar på lokala problem. IAASTD är mot
denna bakgrund positiv till fortsatt utveckling av
bioteknik, men uttrycker en oro för att gentekniken
hittills utvecklats mycket snabbare än vår kapacitet
att granska dess miljö- och hälsoaspekter.
5. Tydliggör kopplingarna mellan mat, miljö och
hälsa
Människors hälsa kan förbättras genom insatser
för mer varierade kostvanor och ökat näringsinnehåll,
genom framsteg inom teknik för bearbetning,
konservering och distribution av mat, samt genom
mer integrerad politik för hälsa och miljö. För att
minimera risken att olika livsmedel ska utsätta
konsumenter för hälsorisker på lång eller kort sikt
behövs investeringar i infrastruktur, folkhälsa och
veterinärkapacitet och bättre lagstiftning för att
kontrollera biologiska och kemiska risker. Arbetsrelaterade
risker kan minskas genom att se till att
befintliga regelverk för hälsa och säkerhet verkligen
följs. Spridning av smittsamma sjukdomar som fågelinfluensa
måste också begränsas, till exempel genom
bättre samordning över hela livsmedelskedjan.
6. Arbeta för större jämställdhet i jordbruket
Såväl fattigdomsbekämpning som omställningen till
ett mer hållbart lantbruk underlättas om kvinnors
ställning stärks och deras kunskaper, färdigheter
och erfarenheter tas tillvara. Alla de fattiga kvinnor
som utgör merparten av världens lantbrukare bör
få större möjlighet att påverka beslut om användning
och förvaltning av naturresurser, tillgång till
mark, krediter och marknader, immateriella rättigheter,
handelsavtal och skydd av landsbygdsmiljön.
7. Kombinera traditionell kunskap med modern
forskning
IAASTD betonar att forskare och praktiker har
mycket att vinna på att samarbeta för att finna
nya vägar mot en hållbar utveckling inom jordbruket.
Traditionella och lokala kunskaper behöver
samverka bättre med vetenskap och teknik för att
svara mot det ökade trycket på jordens klimat och
ekosystem. Det kan till exempel åstadkommas genom
att ge traditionella metoder en högre profil i
naturvetenskaplig utbildning. Många nyskapande
innovationer genereras lokalt och bygger snarare
på kunskap och expertis hos ursprungsbefolkningar
och lokalsamhällen än på formell vetenskaplig
forskning.

Annonser
Det här inlägget postades i Internationellt utbyte, Jordbruk och miljö och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s