Åkermarken minskar! – Vad gör vi åt det?

Av Eva-Lena Rådberg

Allt fler människor på jorden ska livnära sig på allt färre hektar produktiv åkermark. Samtidigt som befolkningen växer, håller vi på att förstöra den bästa åkermarken. Torka och erosion är stora problem i stora delar av världen, och dessutom breder städer ut sig och odlingar får ge vika. Också i Sverige bygger vi hus, vägar, köpcentra och industrier på den bästa åkerjorden utan tanke på framtiden. 

Åkermarken är hotad

300 hektar av Europas åker asfalteras varje dag enligt rapporten ”The State of Soil in Europe” utgiven 2012 av EU:s miljöbyrå EEA. EU antog 2006 en strategi för att skydda den europeiska åkerjorden, och la samtidigt fram ett förslag till markskyddsdirektiv. Men direktivet har fortfarande inte trätt i kraft eftersom EU:s medlemsländer inte har kunnat enas om innehållet. Under tiden fortsätter Europas åkermark att minska. (Hela rapporten finns på http://www.eea.europa.eu)

Samma utveckling ser vi i Sverige. Under 1996-2005 användes 3 430 ha jordbruksmark till att bygga hus eller vägar på. Arealen har ökat under den aktuella 10-årsperioden och är år 2005 mer än tre gånger så stor som år 1996. Den absolut övervägande delen har använts till småhusbyggande. Av den exploaterade jordbruksmarken är 72 % åkermark, medan 2 % är betesmark och resten klassas som ”övrig jordbruksmark”.
Den i särklass största arealen har tagits i anspråk i Skåne, med 27 procent av den jordbruksmark som bebyggts i hela landet. Även om man ser till andelen av nybyggnationen som skett på jordbruksmark under perioden ligger Skåne i topp med 32 %, med Halland som god tvåa på 24 %.

Uppgifterna är hämtade från Jordbruksverkets Rapport 2006:31 ”Exploatering av jordbruksmark vid bebyggelse- och vägutbyggnad 1996/98-2005”.

Mer människor ska leva av allt mindre åker

Jordens befolkning ökar med 80 miljoner per år. Klimatförändringarna kommer också att påverka odlingsmöjligheter för miljarder människor genom havsnivåhöjning och ökenutbredning. Mer folk, minskande odlingsbara ytor och avtagande arealavkastning riskerar att leda till verklig livsmedelsbrist i världen. Åkermarken kommer att bli en bristvara överallt i en snar framtid. Och när vi bygger på åkermarken förstör vi den för all framtid.

Är tiden mogen för riksintressereform?

I Sverige har åkermarken ett mycket svagt skydd. I nuvarande lagstiftning är det kommunerna som avgör vilken mark det ska byggas på. Och i de allra flesta fall prioriterar kommunen bostadsbyggande framför att bevara åkermark. Många tycker att det är dags att ställa frågan om hur åkermarken kan få ett starkare skydd i svensk lagstiftning.

För att ge åkermarken ett bättre skydd har förslag om att den ska kunna klassas som riksintresse diskuterats. Möjligheter för riksintressemärkning finns idag bland annat vad gäller naturvård och kulturvård, men inte när det jordbruksmark. En klassning som riksintresse innebär att de kommunala översiktsplanerna måste tillgodose och värna de intressen som markerats på statlig nivå.

Frågan om att klassa jordbruksmark som riksintresse har också utretts inom ramen för Miljöprocessutredningen (SOU 2009:45 Områden av riksintresse och Miljökonsekvensbeskrivningar) och i början av 2010 gick slutbetänkandet ut på remiss. Utredningens bedömning är att det inte finns tillräckligt stöd för att jordbruksmark ska omfattas av reglerna om områden av riksintresse, och att ”Behovet av ändrade regler till skydd förjordbruksmarken bör utvärderas”.

LRF, som är en betydelsefull intresseorganisation i detta sammanhang bytte fot i frågan vid sin stämma 2008, och är nu positiv till att åkermarken kan bli riksintresse.  Det fram går också av LRF:s remissvar från mars 2010:

”Behovet av att få till stånd ett ökat skydd i lagstiftningen för bevarande av jordbruksmark är starkt. Äganderätt till högklassig jordbruksmark ställer också krav på ansvar hos ägarna för att sådan mark i så stor utsträckning som möjligt bevaras som åkermark. Med hänsyn härtill anser LRF att en riksintressereforms påverkan på den enskilda äganderätten bör kunna accepteras.” (citat från remissvaret på utredningen, 2010-03-22).

Men sedan är det frågan om vilken jordbruksmark som kommer att bli aktuell för klassning som riksintresse. LRF har anfört att det enbart bör vara åkermark av klass 8–10, som bara finns i västra och södra Skåne. Detta har Miljöprocessutredningen tagit fasta på och skriver: ”Under utredningen har det framkommit att endast begränsade områden, främst i Skåne, i praktiken har det skyddsbehov som reglerna om områden av riksintresse kan ge.”

Under hösten 2011 motionerade flera partier (s, mp, kd och m) om att åkermark bör kunna klassas som riksintresse, och frågan kommer att tas upp till omröstning under våren 2012. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/Arenden/201112/CU17/

Vad gör vi?

Möjligheten att klassa åkermark som riksintresse är ett viktigt steg, om det kommer att gå igenom. Det innebär att kommunerna inte kan bestämma om exploatering av åkermark lika fritt som idag, och att länsstyrelserna skulle kunna påverka kommunernas översiktsplaner och detaljplaner. Men det lär ta tid innan det kommer till lagstiftning, och det kommer säker inte innebär inte att all god åkermark kommer att vara skyddad, utan kanske bara den allra bästa jorden i Skåne. Många medlemmar i Naturskyddsföreningen är engagerade i frågan på lokal nivå, och det arbetet kommer att behövas även i fortsättningen.

Föreningen ”Den goda jorden” arbetar sedan många år tillbaka med opinionsbildning och politisk påverkan för att skydda åkermarken. Om du vill hålla dig uppdaterad så håll koll på deras hemsida: http://www.dengodajorden.se/

Hur ser det ut i din kommun? Byggs det på åkermarken? Har du erfarenhet av att arbeta med att skydda åkermark från exploatering? Skriv gärna en rad!

Texten som pdf: Åkermarken är hotad

Annonser
Det här inlägget postades i Jordbruk och miljö och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Åkermarken minskar! – Vad gör vi åt det?

  1. Ping: Åkermarken minskar! – Vad gör vi åt det? | Den Goda Jorden - ideell förening

  2. Jordbruksmarken är en ändlig naturresurs som måste bevaras och få ett utökat skydd mot exploatering. Om den bebyggs kan den inte med rimliga insatser återskapas för jordbruksproduktion. Det kommer att ta minst 100 000 år för en ny istid och följande avsmältning för att återskapa Sveriges odlingsbara jordar.

    I ett kortsiktigt perspektiv tycks vi ha ett överskott av jordbruksmark. Just nu låter vi andra länder producera allt större mängder livsmedel för våra behov. Med stigande världsbehov av föda är det inte etiskt hållbart. Vi får därför inte fördärva våra lokala naturresurser genom att bebygga jordbruksmarken. Den marken kan mycket snart behövas för att försörja oss med lokalt producerad mat eller energi. En sådan produktion kräver inte långa transporter eller tär inte på andras resurser.
    Peter Harström

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s