Sverige – det nya Matlandet?

Visionen om att Sverige ska bli det stora nya matlandet i Europa lanserades sommaren 2008, av Jordbruksminister Eskil Erlandsson (bilden), och pengar avsattes i statsbudgeten för att förverkliga visionen.

Till att börja med framhävdes livsmedelsindustrin som en sektor med stor potential och syftet att svensk industri ska kunna konkurrera på samma villkor som övriga länder i Europa. Konkreta mål som regeringen satt upp är ”minst tio tusen nya jobb, en fördubbling av livsmedelsexporten och fler turistnätter på landsbygden”.

Men efterhand har man alltmer betonat att det handlar det om ”en vision om god mat, upplevelser i världsklass och en levande landsbygd”.

Livsmedelsstrategin består av tre delar:

  • En satsning inriktad på innovation samt kompetensökning i livsmedelssektorn och på mat med mervärde (till exempel ekologiskt, närproducerat eller småskaligt producerat)
  • Dialog mellan regeringen och branschen för att diskutera satsningar och åtgärder som livsmedelsföretagen behöver
  • Åtgärder inriktade på export av livsmedel- och jordbruksprodukter.

Vad går Matlandetpengarna till?
Mellan 2007 och 2009 hade 340 miljoner beviljats till olika projekt, där två tredjedelar gått till förädlingsledet.

Fördelning av Matlandet-pengarna 2007-2009

Områden Miljoner kronor Andel, %
Primärproduktion

20

6

Förädlingsledet

230

68

Offentlig mat

12

4

Matturism

63

19

Restaurang

15

4

Totalt

340

100

2010 avsattes ytterligare 160 mkr till projekt som kan sökas regionalt eller nationellt fram till 2013, dvs. 40 mkr/år. Av de ca 25 miljoner kronor som fördelades till projekt direkt av Jordbruksverket i år, går en uppseendeväckande stor andel till SIK (Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB).  SIK är ett industriforskningsinstitut med en omsättning på 100 miljoner kronor per år, som betecknar sig självt som ”en branschresurs för Livsmedelsföretagen”. 2012 gick 30 % av de totala medlen (7,4 miljoner kronor) till SIK, uppdelat på 16 olika projekt med vitt skiftande innehåll.  Men det är ändå en mindre andel än det varit tidigare. Enligt bloggen ”Hungry and Angry” av Ann-Helen Meyer von Bremen, har hälften av budgeten gått till SIK tidigare år.

Om man ser till innehållet i projekten 2012 är det en stor andel som går till offentlig mat, och betydligt mindre till förädlingsledet än tidigare, även om man räknar in småskalig produktion (Mathantverk i tabellen). Men det finns endast ett par projekt som riktar sig direkt till jordbrukare. (Primärproduktion i tabellen).

Fördelning av Matlandet-pengarna 2012
(endast bidrag direkt från Jordbruksverket)

Områden Miljoner kronor Andel, %
Jordbruksverket

1,00

4

Primärproduktion

0,64

3

Förädlingsindustri

5,88

24

Mathantverk

3,16

13

Offentlig mat

7,49

31

Restaurang

2,80

11

Matsvinn

0,96

4

Övrigt

2,42

10

Totalt

24,35

100

Den miljon som Jordbruksverket beviljar sig själv går till verksamhet kopplad till Matlandetambassadörerna och till att ta fram regionalt förankrade livsmedelsprodukter.

Matlandetambassadörer
Det finns 26 Matlandetambassadörer, en i varje landskap samt en för Sápmi (samernas land). Flera av dem (5) är restauratörer eller kockar och nästan hälften (10-11) är lantbrukare med någon form av vidareförädling av produkter. Matlanderambassadörerna får inte ersättning, utan det får väl snarast ses som en hedersutnämning.

Intervju med Hans Naess Matlandetambassadör i Sörmland
Hans Naess är agronomen med förflutet inom ekologisk odling, som alltmer kommit att arbeta med att lyfta fram det sörmländska och svenska mathantverket. Han är en viktig eldsjäl i Matklustret i Södermanland, och en av drivkrafterna bakom den svenska satsningen ”Fabulous Flavours of Sweden”.
Jag ringde upp Hans Naess och frågade vad det innebär att vara Matlandetambassadör.

– För mig innebär det att jag har fått ett nytt kontaktnät och ingångar på Landsbygdsdepartementet som kan vara till nytta. Jag har också fått en ny plattform där jag kan sprida mina idéer om närproducerad och ekologisk mat.

Hans uppfattar att de som Landsbygdsdepartementets utnämnt till Matlandetambassadörer är människor som redan tidigare arbetar i linje med målsättningen i Livsmedelsstrategin.

– Vi som är Matlandetambassadörer förväntas sprida budskapet i Livsmedelsstrategin, men jag känner mig fri att agera enligt mina egna åsikter, och att kritisera regeringens satsning om jag finner det motiverat.

Det som är bra med ”Matlandet-satsningen” är man äntligen sätter maten i fokus. Vi måste få lantbrukarna att se sig själva som matproducenter, och inte bara råvaruproducenter.

Matlandetsatsningen har kritiserats, bl.a. av LRFs ordförande Helena Jonsson, för att mest satsa på ”tjusiga kockar och gourmetmat”. Jag frågar därför Hans Naess vad han anser om kritiken.

– Jag tror att det kan vara strategiskt klokt att ha med sig gourmetkockarna, om man använder det som ett avstamp, men det får inte stanna vid det. Det har gått att påverka inriktningen, och det satsas nu egentligen mycket med på den offentliga måltiden, om man tittar på vart pengarna går. Men tongångarna inom LRF har också ändrats, åtminstone här i Sörmland. Tidigare såg lantbrukarna sig själva som råvaruproducenter, nu har de börjat prata om mat.

Jag frågar också om Matlandets mål att öka exporten av livsmedel, och hur Hans ser på det.

– För de som vill satsa på export ska det finnas relevanta redskap, säger Hans. För en småskalig producent kan export av produkter med stora mervärden få en stor betydelse. Det behöver inte alltid vara stora volymer, om man har en unik produkt handlar det mer om att hitta rätt marknad. Som exempel på sådana produkter nämner Hans björksavsvin från Jämtland som exporteras bl.a. till Kina, och Nibble Senap som man nu kan köpa i Paris.

LRFs livsmedelsstrategi – vad hände sen?

Under 2010 påbörjade LRF ett arbete med att ta fram en livsmedelsstrategi. Utgångspunkten var att den svenska produktionen av livsmedel krymper både i volym och värde, samtidigt som importen ökar. I dialog med medlemmar runt om i landet, togs ett underlag fram, och en ny livsmedelsstrategi antogs på LRFs riksförbundsstämma 2011.

Målsättning för livsmedelsstrategin är att vända den nedåtgående kurvan, och att produktionsvärdet för livsmedel i lantbruksledet ska växa med 1 % om året fram till år 2020.

LRFs livsmedelsstrategi omfattar tre program.
1. Effektivisering – för att klara den hårdnande priskonkurrensen på mat
2. Mervärden – satsa på värden som konsumenterna är beredda att betala för. Det handlar om hur produktionen går till och människan bakom produkten, kvalitet, sort, och hälsa. Även nya kanaler som gårdsbutik eller att sälja direkt till affär.
3. Export.

Det skrevs mycket om LRF.s Livsmedelsstrategi under 2011, men sen har det blivit ”tyst”, därför ville nätverkets referensgrupp ta reda på vad som hände sen. Jag ringer upp Sören Persson, LRF:s strateg för hållbar tillväxt och projektledare för Livsmedelsstrategin, och frågar.

Vad händer nu?

Nu pågår arbetet med att genomföra Livsmedelsstrategin på olika nivåer inom LRF. Varje region håller på att ta fram egna regionala projekt för hållbar tillväxt.

– Målet är att utveckla egenskaper hos produkterna och att mer av intäkterna i livsmedelskedjan kommer lantbrukarna till godo. Det handlar om ett helt batteri av åtgärder, säger Sören Persson. 

LRF satsar 300 miljoner kronor på Livsmedelsstrategin, bl.a. satsar man stort på företagarcoacher.

Totalt finns det 29 regionala företagarcoacher runt om i landet. Grundtanken är att företagaren själv har de bästa lösningarna för sin verksamhet, och med hjälp av en coach som agerar bollplank, ställer öppna frågor och är en god lyssnare kan man finna lösningar utifrån sina egna förutsättningar och önskemål, enligt  Filippa Dietmann, samordnare på LRF.

Under 2012 startar och LRF också ett projekt med LRF Konsult för att förstärka rådgivningen inom förhandlingsstöd och försäljningsstrategier.

 Vad är nytt?
LRF har länge arbetat för att konsumenter ska köpa svenskt. Vi minns väl alla kampanjen ”På väg mot världens renaste jordbruk” som pågick under hela 90-talet, och också Svenskt Sigill-märkningen. Vad är egentligen nytt i Livsmedelsstrategin?
– Var maten kommer ifrån är viktigt för många konsumenter, men det räcker inte med att det är svenskt, man vill veta viken region eller vilken gård produkterna kommer ifrån. Närproducerat med en tydlig avsändare är ett sätt att nå konsumenterna. Vi behöver också erbjuda olika produktkvalitéer, säger Sören och tar exemplet ”Nötköttslyftet” där LRF kan vara en katalysator. Nötköttslyftet är ett projekt där Svenskt Kött nu ska sats på att utveckla kvalitetsegenskaper som marmorering och mörhet.

– Det kan också handla om produktionsmetoden, säger Sören, och tar ekologisk produktion som ett bra exempel. Om man tar hänsyn till ekostödet och bättre priser kan ekologiskt dubblera intäkterna på gården, menar han. Naturbeteskött är också alldeles för dåligt utvecklat, det kommer vi att satsa på ordentligt. Det behövs en större mångfald av produkter och mer av ”mathantverk”.

Hållbar tillväxt
I LRF:s Livsmedelsstrategin är hållbar tillväxt en ledstjärna, men vad menar man med hållbar tillväxt?

Enligt Sören Persson, handlar det om att använda mindre insatsmedel och bli effektivare, och på så sätt skona miljön och samtidigt få en bättre ekonomi. (Med insatsmedel menar man vanligen bekämpningsmedel, handelsgödsel och inköpt kraftfoder)

 Hur kommer effekterna att mätas?
Hur kommer LRF att veta om målsättningen 1 % värdeökning per år uppfylls?

– Värdet i bondeled mäts varje månad jämfört med basåret 2010, och vi publicerar det i månadsrapporter, säger Sören, men medger att det naturligtvis är omöjligt att avgöra vad som beror på just Livsmedelsstrategi-satsningar och vad som beror på andra faktorer.

Export
Sverige exporterar livsmedel för 50 miljarder kronor per år, samtidigt som vi importerar livsmedel och jordbruksprodukter för 99 miljarder. Men allra största delen av exporten är norsk lax som förädlats i Sverige, samt kaffe och choklad. Jordbruket står bara för cirka 6 miljarder. Jag frågar Sören Persson om det är realistiskt att Sverige ska bli en exportör av livsmedel.

– Export är jätteviktigt! Vi behöver många olika kanaler till marknaden, annars sitter bönderna i knät på några få jättestora förädlingsföretag. Även om det inte är stora volymer, ger en ökad export oss ett bättre förhandlingsläge, säger han.

 Matlandet finns ju redan
Varför lanserar LRF en livsmedelsstrategi nu när Sverige redan har en? Redan 2008 kom ju regeringen med programmet ”En livsmedelsstrategi för hela Sverige”, det man nu marknadsför som ”Sverige – det nya Matlandet”. Dessutom tycks ju målsättningen vara nästen identisk.

– Matlandet är en bra satsning – men det får inte stanna vid enbart spetsprodukter och gourmetkockar. Vi är intresserade av bredare satsningar. Och det är nödvändigt att lantbrukarna tar initiativet och greppar utvecklingen om mervärdet ska komma dem till godo. Vi måste ha en röst i sammanhanget, avslutar Sören Persson.

Annonser
Det här inlägget postades i Mat och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s