Kväve skadar miljö och ekonomi

Förra året publicerades en stor vetenskaplig rapport om kvävets källor, påverkan och samspel i Europa, The European Nitrogen Assessment (ENA). Arbetet bekostades bl.a. av EU-kommissionen, och syftet är att ge en grund för beslutsfattare på olika nivåer. Nu har Naturskyddsföreningen låtit översätta en sammanfattning av rapporten, eftersom den innehåller många viktiga resonemang.

Att kväveutlakning från jordbruket förorenar luft och vatten, och bidrar till växthuseffekten är känt, men ENA-rapporten ger en överblick och en insikt om storleksordningen på problemet. Genom att göra en samhällsekonomisk analys påvisar man att kostnaden för de skador som kvävegödslingen orsakar av allt att döma är högre än vinsten i form av ökade skördar.

De åtgärder som rapporten föreslår är inte heller nya, utan värdet ligger i att man visar och förklarar varför man måste arbeta på många fronter samordnat.

Några av de viktigaste punkterna i sammanfattningen

• Under det senaste seklet har människan påverkat kvävets globala kretslopp på ett sätt som saknar motstycke i historien. Den totala kvävefixeringen har fördubblats globalt, och mer än tredubblats i Europa. Konstgödselanvändningen är den absolut största källan till reaktivt kväve, men även förbränning av fossila bränslen bidrar.

• En ökad användning av reaktivt kväve som gödningsmedel har gjort att världens befolkning kunnat växa, men har samtidigt haft betydande negativ inverkan på miljön och människors hälsa. Framför allt är det vattenkvalitén, luftkvalitén, markkvalitén, atmosfärens växthusbalans, ekosystemen och den biologiska mångfalden som är hotad.

• Miljöskador kopplade till reaktivt kväve i jordbruket i EU-27 uppskattades kosta 20-150 miljarder euro per år. Detta kan jämföras med jordbrukarnas vinster av konstgödsel på 10-100 miljarder euro per år.

Kvävets kaskadeffekter

Utsläpp av reaktivt kväve inom EULuften består till 80 % av kvävgas (N2) som i den formen inte har någon negativ miljöpåverkan. Genom att vi i början av 1900-talet lyckades hitta en metod att på industriell väg fixera kväve och producera konstgödsel har stora mängder kvävgas omvandlats till olika reaktiva kväveföreningar.

I miljön kan det reaktiva kvävet omvandlas och röra sig mellan olika former. En kväveatom kan på så vis påverka miljön många gånger innan den fastläggs eller åter blir kvävgas. Denna oförutsedda reaktionskedja som beror på ökningen av reaktiva kväveatomer i systemet kallas kaskadeffekt. De politiska åtgärderna riktade mot det reaktiva kvävets olika problem är sammanlänkade, och det krävs därför en helhetssyn för att motverka de negativa konsekvenserna.

Konstgödsel ger ökade skördar

Användningen av konstgödsel i jordbruket är lönsam eftersom varje investerad euro ger en ekonomisk avkastning på 2-5 euro, beroende på marknadspriserna på gödsel och spannmål

Kväveutnyttjandet är ett mått på kväveförlusterna till miljön vid odling. För spannmål varierar det mellan 30 % och 60 % runtom i Europa, vilket omräknat skulle innebära att 40-70 % av det tillsatta reaktiva kvävet förloras till luft eller vatten.

Kväveutnyttjandet i djuruppfödningen är oundvikligen lägre än i växtodling, och bara 5-40 % av det tillförda kvävet finns i det kött som produceras. Av dessa anledningar orsakar den totala produktionskedjan för animaliskt protein mycket större förluster av reaktivt kväve till miljön än produktionen av växtprotein.

Kostnaden för miljöskador överstiger vinsten

En nyttokostnadsanalys synliggör hur de sammanlagda miljökostnaderna i Europa på grund av utsläpp av reaktivt kväve (uppskattade till 70–320 miljarder euro per år) överstiger de ekonomiska vinsterna av kvävegödslingen i jordbruket.

Miljöskador kopplade till reaktivt kväve i jordbruket i EU-27 uppskattades kosta 20-150 miljarder euro per år. Detta kan jämföras med jordbrukarnas vinster av konstgödsel på 10-100 miljarder euro per år, med betydande osäkerhet kring kvävets långsiktiga effekter på skörden.

Sju nyckelåtgärder för att bättre kunna hantera kvävet

I The European Nitrogen Assessment formuleras ett paket med sju nyckelåtgärder för en övergripande styrning av den europeiska kvävecykeln. Dessa åtgärder berör: jordbruk, transport och industri, rening av avloppsvatten och konsumtionsmönster i samhället.

(1) Förbättra växtodlingens kväveutnyttjande
(2) Förbättra djurhållningens kväveutnyttjande
(3) Förbättra stallgödselns effektivitet
(4) Lågutsläppsförbränning och energieffektiva system
(5) Att återvinna kväve (och fosfor) från avloppsvattensystem
(6) Besparing av energi och transporter
(7) Att minska mänsklig konsumtion av animaliskt protein

Läs översättningen av:ENA-rapport Sammanfattning för beslutsfattare

Advertisements
Det här inlägget postades i Jordbruk och miljö och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s