Jordbrukspolitik

Satsa mer på det svenska lantbruket

Debattartikel i GT 17 maj 2013

Den kraftiga besparingen EU beslutade om tidigare i vår är ett hot mot det svenska jordbruket. Nu måste den svenska regeringen visa att man tar svensk landsbygd på allvar, skriver Ekologiska Lantbrukarna, LRF, Naturskyddsföreningen och WWF i en gemensam debattartikel i GT.

EU:s stats- och regeringschefer beslutade i februari om en kraftig nedskärning av den del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik som kallas landsbygdsprogrammet. Detta är oroande. Såväl EU-minister Birgitta Ohlsson som landsbygdsminister Eskil Erlandsson har betonat att landsbygdsprogrammet är den del av jordbrukspolitiken som är viktigast för Sverige.

Förutsättning för turism

Anledningen är att man här kan rikta åtgärder mot specifika utmaningar. Lantbrukare får betalt för de kollektiva nyttigheter som biologisk mångfald och öppna landskap. Landskapen hålls öppna av betande kor och får som skapar livsmiljöer för mångfald, vilket i sin tur är centralt för ekosystemens gratistjänster som pollinering. Ett varierande odlingslandskap är dessutom en förutsättning för turism och rekreation. Landsbygdsprogrammet är också viktigt för att stärka konkurrenskraften i svenskt jordbruk.

Våra organisationer, med sammanlagt 560 000 medlemmar i ryggen, anser att lantbruk är en viktig del av en hållbar utveckling i Sverige. Landet har gott om vatten, utmärkt jordbruksmark och våra djur är uppfödda under världens strängaste djurskyddslagstiftning. Men det krävs att politikerna ger långsiktiga förutsättningar.

Därför uppmanar vi den svenska regeringen att visa att man tar svensk landsbygd och miljö på allvar genom att öka den nationella medfinansieringen av landsbygdsprogrammet. Regeringen kan investera i framtiden och göra jobb, miljö och landsbygd till vinnare. Det är en nödvändig framtidssatsning att se till att Sverige under de kommande sju åren har ett landsbygdsprogram med samma budget som det gångna.

Helena Jonsson
förbundsordförande LRF

Carl-Erik Ehrenkrona
Ekologiska Lantbrukarna

Johanna Sandahl
vice ordförande Naturskyddsföreningen

Håkan Wirtén
generalsekreterare WWF

 

Naturskyddsföreningens svar på remiss om Landsbygdsprogrammet
2012-09-20

Naturskyddsför remissvar LBP 19 sept 2012

Förslag till nytt landsbygdsprogram

Den 30 maj presenterade Jordbruksverket och Skogsstyrelsen sitt förslag till ett nytt landsbygdsprogram för tiden 2014-2020. Förutom själva förslaget presenteras samtidigt ett ”Tekniskt underlag” och utredningen ”Behov av nya mål för ekologisk produktion i Landsbygdsprogrammet”.

Ambitionen är att förenkla i förhållande till pågående landsbygdsprogram när det gäller miljöersättningar till betesmarker och slåtterängar, skötsel av kulturmiljöer,  kompetensutveckling och stöd till samarbete.

Jordbruksverkets och skogsstyrelsens förslag till landsbygdsprogram 2014-2020

Tekniskt underlag Landsbygdsprogram 2014-2020

Behov av nya mål för ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet

Naturskyddsföreningens remissvar på EU-kommissionens förslag till ny jordbrukspolitik

Övergripande synpunkter
Naturskyddsföreningen anser att ett aktivt jordbruk som utgår från de lokala resurserna behövs i hela Sverige för att komma närmare målen om hållbara produktionsformer. Lantbruket ger oss – förutom livsmedel, bioenergi och andra råvaror – natur- och kulturvärden och andra samhällsvärden som särskild djuromsorg, produktkvalitet osv. Det är dessutom bärare av traditioner och historia.

Naturskyddsföreningen anser att jordbruket skall ersättas ekonomiskt för sin produktion av kollektiva nyttigheter och andra samhällsvärden. Kollektiva nyttigheter, t e x ekosystemtjänster (inklusive biologisk mångfald, ett varierat landskap och kulturvärden) liksom andra samhällsvärden (som djuromsorg, särskild matkvalitet) hanteras inte på den ekonomiska marknaden idag. Därför måste skattemedel avsättas för att ersätta lantbrukare och andra landsbygdsaktörer för de värden de skapar.

Naturskyddsföreningen anser att den gemensamma jordbrukspolitiken i princip enbart skall ersätta kollektiva nyttigheter och samhällsvärden, medan marknaden bör hantera resten. Detta ställningstagande innebär m a o att inkomststöden skall tas bort. Dessutom ska priset på maten, bioenergin o dyl spegla hela produktens miljöpåverkan, vilket inte är fallet idag, och därför anser föreningen att det allmänt sett krävs en stärkt miljöreglering och en utvecklad miljöbeskattning. Försämringar i miljön och människors hälsa betalas idag av samhället och tas sällan med när den samhällsekonomiska effekten av utformningen av t ex CAP diskuteras.

De lagförslag som kommissionens har presenterat leder inte i rätt riktning utan är snarare en kursändring från tidigare reformer som successivt har förstärkt satsningarna på miljö- och landsbygdsutveckling. Sammantaget bedömer Naturskyddsföreningen att kommissionens förslag försvagar miljö- och landsbygdssatsningen och förstärker traditionell inkomststödspolitik genom att t ex inom ramen för landsbygdsprogrammen i högre grad än tidigare stödja konkurrensförmåga (dvs statsbidrag till investeringar m m), försäkring mot marknadssvängningar m m. Den föreslagna miljöanpassningen av inkomststöden (förgröningen) kompenserar inte uteblivna satsningar. Tvärtom riskerar förgröningen att tas som ett argument för att behålla inkomststöden. Dessutom är risken stor att förgröningen som den föreslås, motverkar att miljömålen uppnås och förhindrar riktade satsningar inom landsbygdsprogrammet och ökar byråkratin.

Hela remissvaret: NFs remissvar CAP 2014 – 20 mars 2012

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s