Mat och miljö

Kretsloppskomposten
– tag vara på energin i ditt organiska avfall

Av Bengt Flärdh

Den konventionella komposten:

  •   innebär långsam nedbrytning.
  •   innebär stora energiförluster  (i regel >50%)
  •  är en miljöbov som kan bidra till växthuseffekten.

Det finns  bättre sätt att hantera  hushållsavfall.  Kretsloppskomposten är  effektivare när det gäller  att ta vara på energin i avfallet.  I stället för  nedbrytning sker en omsättning av energin från det döda organiska materialet till den levande växten.  Det är tillämpning av de forskningsresultat som togs fram under 1900-talet av bland andra nobelpristagaren Virtanen och mikrobiologen H.P.Rusch.   Kunskap som förträngts för att inte störa konstgödselindustrin och marknadens vinstintressen.  Bengt Flärdh har dokumenterat fem års försöksodling i hushållsavfall.

KretsloppskompostDe fyra första åren med endast jordärtskocka av sorten Lola.  I år har odlingen kompletterats med sommarsquash – alltså odling i två nivåer, vilket är en av permakulturens grundidéer.

Av spontant uppkomna squashplantor sparades två.  Skörd 17 frukter på sammanlagt 18 kilo. Skockplantorna har passerat 2½ meter.  Förväntad skörd cirka 20 kilo.  Plus stor mängd grönmassa. Odlingsytan knappt två kvadratmeter.

Broschyr:  Kretsloppskomposten

—-

DEN GRÖNA EKONOMIN OCH PRIVATISERINGEN AV NATUREN

EN RAPPORT FRÅN LATINAMERIKAGRUPPERNA OM MILJÖKRISEN, MARKNADSLÖSNINGAR OCH MATSUVERÄNITET

Den här rapporten ifrågasätter de lösningar som politiker och ekonomer nu lyfter fram inför Rio+20, som menar att en grön ekonomi kan lösa världens miljö- och fattigdomsproblem. Lösningar som grundas i en drömvision av att vår världsekonomi ska kunna fortsätta växa utan att spränga jordens ekologiska gränser.

Visst har vi blivit resurssnålare och miljövänligare, men förbättringarna har hittills varit på marginalen – de har med råge ätits upp av den ekonomiska tillväxten och ökat konsumtionen. Medan den gröna ekonomin målar upp en tilltalande framtidsbild och föreslår en del positiva åtgärder, som minskningar i subventioner till fossila bränslen, handlar det bredare åtgärdsprogrammet om att stärka och återuppliva ett ekonomiskt system i kris. Men utvecklingsmodellen har slutat att leverera. Vi är instängda i konsumtionens järnbur, på väg ner i en social lågkonjunktur. Vi är beroende av ekonomisk tillväxt – annars havererar ekonomin – som ger oss allt mindre och kostar allt mer, ekologiskt och socialt. Slutsatsen är att verkliga lösningar endast är de som utmanar grunderna i hela vårt ekonomiska system. Den gröna ekonomin innebär att naturkapital och hela ekosystemet förvandlas till handelsvaror för att ytterligare utöka storföretagens kontroll. Jordbruk och matproduktion är både de främsta orsakerna till och möjliga lösningar på världens miljö-, klimat och sociala problem. Industriell matproduktion är en viktig orsak till miljömässiga och sociala skador och behöver snarast reduceras i storlek och betydelse.

Makten över maten och produktionen på landsbygden har med förödande konsekvenser flyttats från lokala producenter till ett globalt och aggressivt livsmedelssystem. Lösningen är en agroekologisk livsmedelsproduktion, vilket redan praktiseras av miljontals livsmedelsproducenter – och som med stöd kan bevara den biologiska mångfalden, bidra till att minska klimatförändringarna och höja människors levnadsstandard.

Inspirerande och värd att följa upp är diskussionen kring Det Goda Livet och paradigmskiftet. Även tankesätt i Europa måste göra sig av med koloniala laster och nya alternativa samhällsmodeller diskuteras. Den senaste tiden har alltfler tillväxtkritiska röster börjat höras och artikuleras inte minst i Sverige. Lokala omställningsinitiativ håller på att ta form och alltfler inser att det är viktigt att agera lokalt för att förändra globalt. Viktigt i sammanhanget är dock att vårt lokala engagemang inte får oss att glömma bort de globala samband, den ojämlika maktordningen i världen och solidariteten. Det är viktigt att vi inte ”lämnar räkningen” till framtida generationer samtidigt som vi tar vårt globala ansvar och inte ”skickar räkningen” till nutida generationer i Syd.

 Hela rapporten:  Rapport om den gröna ekonomin

—-
Cooking with Very Little Energy

With the methods below, you can cook on a fraction of the gas and electricity that you use today, and save money too! Adapt, experiment and refine them to fit your cooking needs.

These methods can help you relax and enjoy cooking more because the pots do not have to be watched or timed so carefully when you cook on afterheat—once it is boiling you turn off the burner and go read or do something else while it finishes cooking. Soft-boiled eggs still have to be timed, yes, but pasta is not critical, nor rice, nor other grains, nor potatoes or porridge. Afterheat is soft heat—it does not overcook the food. Vegetables—I put them in on top of the rice or potatoes the last few minutes before serving—for example, broccoli about 3 minutes before the meal. Covering the pots with a towel or pot cosy (see below) on the table keeps them warm even if guests do not come to table right on time! So less stress and a more enjoyable meal. In other words, with these methods I save my own mental energy too!

Cooking pasta with minimum water

In the ordinary method for cooking pasta, we boil a huge amount of water, and then pour off most of this boiling water after the pasta has cooked—a tremendous waste of energy in today’s world. In the method below we use the minimum amount of water, and thus the minimum amount of energy. Try it!

·         Place the pasta in a pot that has a tight-fitting lid and add water:
For spaghetti and other dry pasta: about 300ml water per 100g pasta.
For fresh pasta: about 200ml water per 100g pasta

·         Bring to a boil, stirring as the pasta softens so that it does not stick. If necessary, add water so that the pasta is completely covered by water. (Any pasta sticking up above the water will be dry.)
·         Turn off the heat and cover loosely with a towel to keep the heat in. Be careful the towel doesn’t burn!
·         Ready after 10 minutes or so—the normal time.

Ideally, the pasta is perfectly cooked and there is only a little water left over in the pot at the end. With this gentle method, pasta does not overcook and the timing is not so critical. With practice you will learn how much water you need, and how to cook it for a small pot or for a big party and with different kinds of pasta. Practice on a small pot first!

Cooking slowly on afterheat
Bring the rice, beans, soup, potatoes or whatever to boil in a covered pot, turn down the heat and let it simmer, as usual.

·         Before it is done (5 to 15 minutes before, depending on your stove) turn off the heat entirely, cover loosely with a kitchen towel to keep the heat in, and let it finish cooking using its own heat.

·         For porridge, couscous and foods made with milk: turn off the heat entirely shortly before it boils, to keep it from boiling over.

Be careful the towel doesn’t burn! With this gentle method, vegetables are still firm, fish does not get tough, and milk does not burn. With practice you will learn how early you can turn off the heat. If the food is not done, bring to a boil again, turn off the heat and wait a few minutes more.

Cooking in one pot instead of two
You can steam vegetables (or fish or tofu) on top of rice, pasta or potatoes, in the same pot:

·         Bring the rice or potatoes to the boil in a covered pot, turn down the heat and let it simmer a few minutes (say 5 minutes), as usual.

·         Add your vegetable (broccoli, cauliflower, carrots, green beans or whatever) directly on top, put on the lid, bring to a boil again and finish cooking (turning off the heat before it is done to utilize the after-heat, as usual).

This method also works with pasta, with soft vegetables such as spinach or courgette (zucchini) slices on top. Pasta only needs 8–10 minutes cooking time, so the vegetable must be one that cooks in this time, too.

This method saves using a second burner and a second pot (including the energy to heat them up), and the washing-up!

Using a pot at room temperature
When I take a pot with leftovers out of the pantry or refrigerator to heat up it up for the next meal, I usually try to do this an hour or so before the meal. Why? Because a cold pot requires energy to be brought up to room temperature and heating the cold pot on the stove often requires as much energy as heating the contents itself. So about half the energy can be saved by letting the pot and its contents warm up by itself in the kitchen.

When I have no time to wait, I instead transfer the contents from the cold pot to another pot that is already at room temperature (or possibly even warmer, having been used to cook something else just before). This saves heating up a cold pot.

When using a microwave, you can transfer the food to a bowl at room temperature to save heating the cold bowl (but most plastic containers weigh so little that this only applies to glass plates and bowls).

Pot warmers
I used a towel to insulate a pot on the stove after turning off the burner because it was simple and quick. Here are two other ways that hold the heat even better.

Pot cosy: Make an insulator for smallish pots by taking a tea cosy and cutting open the seam on one end so that it can fit down over the pot handle, which sticks out. I use the pot cosy or a towel after I’ve served the food, too, to keep the pot warm on the table or on the stove.

Cookbox: Take a large carton or wooden box and insulate with anything (even crumpled up newspapers work), leaving plenty of room for the pot to be placed in the centre. Make an insulated lid for the box, 3–5 cm (1–2 inches) thick or more. An old styrofoam cooler, big enough for your usual pot, may work perfectly.

Copyright 2011 Archie Duncanson, Ornstigen 9, 183 50 Taby, Sweden. You are welcome to copy, distribute and quote the materials here as long as it is not for commercial use. For commercial use, contact Green Books, UK.

 

Baljväxter är nyttiga och bra för miljön

Många menar att baljväxter är framtidens livsmedel eftersom att de är fullproppade med nyttiga näringsämnen, en miljövänlig proteinkälla och en viktig komponent för ett hållbart jordbruk.

Baljväxtakademin bjuder därför in till en seminarieserie om baljväxter med spännande inslag av nyheter inom forskning, näringsliv, innovation och gastronomi.

Efter seminarierna bjuder våra kockar & företag på förtäring till ett trevligt mingel.

SEMINARIESERIE OM BALJVÄXTER VT 2012

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk,
Tid: Ons 29 feb 17.30 Plats: Vegetum (ingång via Navet) SLU i Alnarp

– Baljväxter som affärsidé för nya livsmedel
Tid: Mån 19 mars 17.30 Plats: Grand Hotel i Lund

Baljväxters roll för en god hälsa
Tid: Ons 18 april 17.30 Plats: Blå hallen i Ekologihuset på Lunds Universitet

Arrangeras av Baljväxtakademin, Naturskyddsföreningen i Lund, SLU och Lunds universitet.

Seminarierna är gratis för medlemmar i Baljväxtakademin och kostar 50 kr (inkl. mat) för övriga. Antalet platser är begränsade och anmälan görs till elinor@baljvaxtakademin.se Välkomna!

Program: Inbjudan seminarieserie Baljväxter

Besök gärna: Baljväxtakademins webbplats (www.baljvaxtakademin.se).

Storm kring upphandlingar

Det har tidvis blåst hårt i debatten då många kommuner upplever att lagen om offentlig upphandling fungerar dåligt när det gäller inköp av mat. I rapporten ”Den offentliga maten” har frilansjournalisten Sven Secher intervjuat olika aktörer om rättsläget i Sverige just nu. Han redovisar bl.a. en undersökning från Stockholms stad 2010, som visar att 70 % av den kyckling som används i matlagningen var importerad.

Rapporten, utgiven av Pig Poultry Press AB som också ger ut branschtidningen Fjäderfä, fokuserar delvis på ägg och kyckling i offentliga kök. Det som gör den läsvärd ur ett mer allmänt perspektiv är redovisningen av rättsläget när det gäller upphandling med specificerade djurskyddskrav. Enligt Konkurrensverkets sammanställning som refereras i rapporten, överklagades 121 beslut om offentlig upphandling av livsmedel under 2007 – 31 juni 2010. Det motsvarar 57 % av alla livsmedelupphandlingar under perioden. Av dessa fick den överklagande parten rätt i 41 % av fallen.

66 % av överklagandena gjordes av någon av de tre största aktörerna Servera, Menigo eller Dafgårds.  Dessa företag intervjuas också i rapporten. Den tar upp en rad olika exempel på kommuner och landsting som ställt djuromsorgs krav. En del är lyckade exempel som t.ex. Klippan, Dalsland/Säffle och en Kommungrupp i Örebro och Västmanlands län. Men det finns också fall där upphandlingen inte godkänts, t.ex. Sigtuna, eller fall som fått godkänt i första instans, men som sedan överklagats till kammarrätten. Dit hör bl.a. Rättvik.

Hela rapporten Den offentliga maten, oktober 2011, utgiven av Pig Poultry Press AB finns att ladda ner på: http://www.fjaderfa.se/attachments/91/1507.pdf

Kostråden som regeringen stoppade

Sveriges Konsumenter, Naturskyddsföreningen, Tankesmedjan Dyrare mat, nu! och ABF har bublicerat Livsmedelsverkets miljösmarta kostråd som regeringen stoppade.

I mitten av november 2010 kom beskedet från regeringskansliet att stoppa de miljösmarta kostråd som Livsmedelsverket tagit fram. Anledningen var att en tidigare version av kostråden hade uppmanat konsumenter att välja närproducerad mat, av hänsyn till miljön. EU-kommissionen ansåg att råden stod i strid mot principen om fri rörlighet på EU:s inre marknad. Trots att Livsmedelsverket omformulerade råden efter Kommissionens synpunkter ville Sveriges regering inte gå vidare och få råden godkända av EU.

Nu publicerar fyra organisationer istället Livsmedelsverkets miljösmarta kostråd som strävar efter att den mat vi äter ska vara producerad på ett sätt som inte äventyrar möjligheten att försörja befolkningen i framtiden.

Här kan du ladda ner de miljösmarta kostråden: Miljosmartmat Livsmedelsverket 2011

Brasiliens avskogning är nötköttets största klimatpost

De brasilianska köttdjuren föds upp extensivt och hinner rapa mycket metangas – ca 30 % mer än i normaleuropeisk nöttköttsproduktion – men deras största klimatavtryck är den regnskog som avverkas för att bli betesmark.

I NORRA BRASILIEN har stora områden avskogats under de senaste decennierna med följden att enorma mängder koldioxid släpps ut, som annars skulle varit bundet i vegetationen både ovan och under mark.

Detta stora klimatproblem har en koppling till både produktion och konsumtion av nötkött eftersom avskogningen bland annat har gjorts för att ge plats åt nya betesmarker för nötkreatur.

En grupp svenska forskare har räknat efter hur mycket av avskogningens koldioxidutsläpp som kan bokföras på köttproduktionen, och resultatet av beräkningarna är ”mycket”.

Artikel i Ekologiskt Lantbruk juni 2011: Nötkött Brasislien avskogning

—-

Naturen mitt smörgåsbord

Intervju med Karin Lundström

Alla som odlar upplever väl hur tacksam man är för till exempel gräslök och rabarber som kommer så tidigt på våren när man inte har något annat att skörda . Men Karin har gått längre och satsar på en mängd ätliga växter som återkommer år från år.

Sedan uppväxten i Västerbotten är Karin van att vara i stort sett självförsörjande på grönsaker. Karins mamma odlade i stort sett all mat, och Karins pappa fiskade och jagade. Karin har jobbat under många år som homeopat, men blev allt mer intresserad av läkeväxter och matens inverkan på hälsan. Sedan flera år tillbaka arbetar hon nu enbart med kurser och föredrag om vilda ätliga växter och lättodlade och perenna köksväxter. Och så odlar hon perenna grönsaksplantor till försäljning.

Vad är perenna grönsaker?
Gode Henrik 21 maj 2010Exempel på perenna grönsaker som Karin odlar är Gode Henrik (en mållaart), kajp, luftlök och olika kryddväxter. – Men jag odlar också rotsaker av många slag, de kan stå kvar i jorden och skördas långt in på vintern, säger hon.

Många av Karins växter har hon hittat själv i naturen, och sedan förökat upp. Det är gamla kulturväxter som har förvildats. – Runt gamla gårdar finns mer än man anar, säger Karin.

Vad är det som är så bra med perenna grönsaker?
– Jag har färska grönsaker som jag hämtar från mina egna odlingar nästan hela året om. Under 8-10 månader, lite beroende på hur vintern ser ut, skördar jag. Redan i april kan jag börja plocka färska blad, och i maj har jag fullt upp, och får frysa ner för att spara till vintern.

Vanliga och mindre vanliga rötter som palsternacka, jordärt-skocka, svartrot och haverrot, låter jag sitta kvar i jorden och kan skörda dem hela vintern om det inte fryser för mycket, eller tidigt när tjälen går ur marken. De är ju inte perenna, utan tvååriga och en del får stå kvar så att jag kan ta frön av dem.

Perenna växter är också lättodlade, och de kan sås när som helst under växtsäsongen, vår som höst. Och låter man dem gå i blom så självsår de sig. – Har du perenna växter så får du skörda mer än du sår, säger Karin!

Lunch hos Karin
En dag i mars besökte jag Karin i hennes lägenhet i centrala Uppsala. Karin bjöd på Mandelpotatis soppa med kungsmynta, till det crème fraiche med timjan och kaiplök. Soppan serverades med hembakt surdegsbröd gjort på spelt och ärthummus. Till måltidsdryck bjöds hemgjort bordsvatten med äpple och mynta.

Recept

Mandelpotatissoppa
Soppa på mandelpotatis med kungsmynta gör man så här: Fräs riven palsternacka och finhackad lök i raps olja (ersätter buljongtärning!). Grovriv skalad mandelpotatis och fräs även den i olja, slå på vatten och låt koka i 10-15 minuter. Strö över torka kungsmynta och färsk hackad luftlök före servering (ska ej koka)! Serveras med crème fraiche med timjan och kajplök.

Hummus på gula ärter
Koka ärterna mjuka, slå av vattnet och mixa dem när de är ljumma. (Det går bra att göra mycket och frysa dem mixade). Rör i rapsolja till önskad konsistens, och krydda med lite salt,peppar och luftlök (eller det du själv tycker passar).

Föreningen Sesam

Karin är också aktiv i Föreningen Sesam, en ideell förening som arbetar med att bevara gamla köksväxtsorter och andra nyttoväxter. Genom att medlemmarna fröodlar dessa sorter bevaras gamla favoriter även om de försvunnit ur handeln. Föreningen får tillgång till fröer genom genbanker, bevarande organisationer och fröfirmor i Sverige och andra länder.

Vill du veta mer? Gå in på http://www.foreningensesam.se/ eller ring Sesams informationssekreterare: Karin Lundström, 018 – 38 70 50 eller skicka e-post till: karin@homeopat.org

Kurs i butiksguidning i Borlänge

Ett tiotal deltagare hade mött upp till kursen i butiksguidning i Borlänge i mars. Ingela Wernheden Boberg, hushållslärare och matinspiratör, var kursledare.

– Det finns fortfarande svenska äpplen i butiken. De är en fantastisk råvara. Ett svenskt äpple mot ett från Nya Zeeland är 1:7 ur klimatsynpunkt.

Deltagarna tyckte dock att ekologiska äpplen är ett mer strategiskt val än svenska, som ofta är hårt besprutade. Det visar de svenska äppelodlarna att vi vill ha mer ekologiska äpplen. Man måste också ha lite perspektiv på fruktvalet, båda äpplena är bättre val än en flygfraktad och hårt besprutad mango till exempel.

– Fråga i butiken efter det du saknar, uppmanande Sofia Möller Skog från Falun. Stor efterfrågan för en handlare är det när tre personer frågat.

Läs mer: Referat kurs i butiksguidning

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s