Bekämpningsmedel påverkar ofödda barn

Tidigare bröstutveckling hos flickor och förminskade könsorgan hos pojkar är effekter av att modern exponerats för bekämpningsmedel. Två färska studier av danska växthusarbetare visar allvarliga resultat.

Enligt två färska danska studier är det reproduktiva systemet påverkat hos barn till mödrar som var exponerade för bekämpningsmedel under graviditeten. Döttrar till mödrar som var exponerade för bekämpningsmedel under graviditeten hade en cirka ett år tidigare bröstutveckling jämfört med döttrar till icke-exponerade mödrar och jämfört med en dansk referenspopulation. Söner till högexponerade mödrar hade mindre testiklar och kortare penis än söner till icke-exponerade mödrar.

De två studierna är utförda i familjer där modern arbetade i växthus under graviditeten. Studiedeltagarna rekryterades bland gravida kvinnor som arbetade i växthus. Kvinnorna blev indelade i yrkesmässigt hög-, medel-, samt icke-exponerade. Hög- och medelexponerade kvinnor bytte till andra arbetsuppgifter efter ca 40 dagar (median) efter graviditetens början.

Antal och sort av bekämpningsmedel tog studien ingen hänsyn till.

Forskarna skriver att det är oklart om de uppmätta effekterna innebär långtidskonsekvenser för barnens fertilitet.

Det är värt att notera att endokrina (= hormonstörande) effekter ännu inte ingår i riskbedömningen som ligger till grund för godkännande av bekämpningsmedel.

Forskarna skriver inte vilka eventuella konsekvenser deras resultat har för konsumenter som är exponerade för bekämpningsmedel via maten.

Läs mer:

Early breast development in girls after prenatal exposure to non-persistent pesticides

Smaller genitals at school age in boys whose mothers were exposed to non-persistent pesticides in early pregnancy

Annonser
Publicerat i Jordbruk och miljö, Okategoriserat | Märkt | Lämna en kommentar

Sverige och Nagoyamålen

I den gemensamma rapporten Sverige och Nagoyamålen föreslår Naturskyddsföreningen och WWF 100 åtgärder som skulle leda Sverige till bevarad biologisk mångfald enligt åtagandet i den internationella överenskommelsen Nagoyaplanen. De kräver bland annat en flerdubbling av skyddade skogar, hagmarker, kustområden och andra naturtyper i Sverige under de närmaste åtta åren.Nedan följer ett uttdrag ur rapporten.

Hela rapporten finns här: http://www.wwf.se/source.php/1472509/Rapport%20Sverige%20och%20%20Nagoyam%C3%A5lenLR.pdf

Mål 3
Senast år 2020 är subventioner och andra incitament som är skadliga för den biologiska mångfalden avskaffade, utfasade eller förändrade så att deras negativa konsekvenser minimeras eller undviks. Positiva incitament för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald har utvecklats och införts i enlighet med konventionen om biologisk mångfald och andra relevanta internationella åtaganden, och med beaktande av nationella socioekonomiska omständigheter. 

Var står vi idag?
Över 40 procent av EU:s budget går till jordbrukspolitiken, där direktstöden driver på utvecklingen mot ett intensivare jordbruk med bland annat omfattande användning av konstgödsel och andra inslag med negativa miljökonsekvenser. Inom jordbrukspolitikens andra del, landsbygdsprogrammet, finns ersättningar för kollektiva nyttigheter som jordbrukarna tillhandahåller: livsmiljöer som ängar och hagar, öppna landskap eller minskad miljöbelastning genom ekologisk produktion. 

EU har satt upp miljömål för 2020: bland annat minskad konsumtion med 20 procent jämfört med 1990, minskade växthusgasutsläpp med 20-30 procent och stopp för förluster av biologisk mångfald. Varken dessa mål eller Nagoya-målen kan nås om EU:s fortsätter att subventionera ohållbar utveckling. 

Vad behöver göras?
9. Driv på för att nästa EU-budget (2014-2020) flyttar över medel som idag går till miljöskadliga subventioner till positiva incitament för bevarande av biologisk mångfald, till exempel genom miljöanpassad teknik och innovationer.

10. Förändra EU:s jordbrukspolitik så att bidragsmedel kopplas till höga krav på miljöåtgärder. Jordbrukssubventionerna ska gå till miljöersättningar och hållbar utveckling. Ersätt dagens direktstöd med ersättningar för tillhandahållandet av kollektiva nyttigheter, som rent vatten, minskade klimatutsläpp, stärkt biologisk mångfald och kulturmiljövärden. Skärp kontrollen av att tvärvillkoren efterlevs (se även 41 och 42).

11. Utöka LIFE+-fonden till åtminstone en procent av EU:s budget och sätt av minst hälften av den för skydd av ekosystem och biologisk mångfald.

 

Publicerat i Okategoriserat | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Ännu inga förslag om nya ekomål

Inför EUs CAP-reform håller regeringen på och utformar ett nytt landsbygdsprogram där ekologisk produktion är en av delarna. Jordbruksverket fick därför i oktober 2011 regeringens uppdrag att utreda behovet av och föreslå åtgärder för nya mål för ekologisk produktion. Naturskyddsföreningens av många organisationer som bjöds in av Jordbruksverket till en hearing den 16 april. Intresset för hearingen var stort med ca 40 deltagare från jordbrukssektor, forskning och handeln.

Frågeställningar som diskuterades var om det behövs nya ekomål i landsbygdsprogrammet och hur dessa i så fall ska vara utformade.

Ekologisk areal 2000-20112005 satte regeringen upp mål för en ökad ekologisk produktion och konsumtion bl.a. att 20 % av jordbruksmarken odlas ekologiskt och att 25 % av den offentliga konsumtionen av livsmedel bör vara ekologisk år 2010. Deltagarna på hearingen var överens om att dessa tydliga mål har varit en viktig pådrivande faktor för att öka den ekologiska produktionen, trots att målen inte uppfyllts helt. 2011 var ca 16% av åkermarken ekologisk och andelen ekologiskt i offentliga kök varierar stort över landet.

Inför hearingen presenterades följande faktaunderlag om läget för ekologisk produktion och marknad idag. I underlaget saknas dock helt förslag om nya mål för den ekologiska produktionen.
Underlag hearing 16 april 2012
På mötet fanns en stor samstämmighet om att om att nya tydliga mål behöver formuleras för att stödåtgärder ska få rätt inriktning.

Naturskyddsföreningen har möjligheter att lämna synpunkter till Jordbruksverket fram till 24 april  på hur målen ska formuleras och hur stöden behöver se ut för att målen ska kunna nås. Om du har förslag kan du skicka dem till
eva-lena.radberg@naturskyddsforeningen.se

Senast den 30 maj ska Jordbruksverket lämna sitt förslag till regeringen.

Publicerat i Jordbruk och miljö | Märkt , | Lämna en kommentar

Låga ambitioner ökar användningen av bekämpningsmedel

Användningen av kemiska bekämpningsmedel i Sverige ökar. Detta samtidigt som man finner allt mer rester av bekämpningsmedel i vårt dricksvatten och i vår föda. Sverige är inte längre ett föregångsland på området, utan tycks sakna ambition och halka efter i regleringen av bekämpningsmedel, jämfört med fler andra länder, visar en ny rapport från Naturskyddsföreningen.

Bekämpningsmedelsanvändningen hotar inte bara den biologiska mångfalden, svampar, bin, fåglar och växter utan även vi människor står som mottagare en cocktail av miljögifter från jordbruket.

I syfte att studera om Sverige fortfarande ligger i framkant eller ej, granskar Naturskyddsföreningen några områden mer i detalj under 2012.

Genom att studera hur Sverige och några andra utvalda länder tillämpar olika styrmedel för att begränsa användningen av bekämpningsmedel ges en bild av i vilken grad Sverige är ett föregångsland inom detta område. Länderna är utvalda antingen för att de är grannländer, eller viktiga handelspartners. Jämförelsen syftar också till att sprida goda exempel så att tempot i arbetet med en giftfri miljö kan öka.

– Vi hoppas att jämförelserna leder till en mer djuplodande debatt om huruvida Sverige kan göra mer för att begränsa användningen av bekämpningsmedel och återta sin ledarroll inom detta viktiga arbete, skriver Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson i ett förord till rapporten.

Att nationellt driva en bra kemikaliepolitik är svårt. EU:s lagstiftning på kemikalieområdet är i stort harmoniserad, dvs att det är omöjligt för länder att gå före med tuffare kemikaliepolitik.  Men just nu pågår i Sverige diskussioner om genomförandet av EU:s ramdirektivet för en hållbar användning av bekämpningsmedel.  Det är ett gyllene tillfälle för Sverige att faktiskt visa att man värnar skyddet av ett rent vatten, rena livsmedel och miljömålet Giftfri miljö. Detta tillfälle är så unikt och kommer sällan komma igen.
Ramdirektivet skulle ha varit genomfört i nationell rätt senast i november förra året, men Sverige har misslyckats med att hålla deadline. Det har kommit en skrivelse från kommissionen till regeringen om denna överträdelse.

Rapporten diskuterar myten om att  Sverige är bäst i klassen på att skydda miljön och att jordbruket av konkurrensskäl inte kan ta ansvar för miljömålet Giftfri miljö eller värna om ett rent vatten. Jordbruksproduktionen inte är konkurrenskraftigt i vissa delar av Sverige och det  är mycket problematiskt. Det är emellertid inte i dessa områden som den intensiva användningen av kemiska bekämpningsmedel pågår. Det har heller aldrig slagits fast att det är skyddet för miljön som gör att jordbruk läggs ner, snarare kan en omställning till ekologisk produktion underlätta tillgången till lokala marknader och en fortsatt produktion i annars nedläggningshotade områden.
Sverige har idag inte den tuffaste miljöregleringen när det gäller kemiska bekämpningsmedel. Naturskyddsföreningens granskning av några nyckel åtgärder för att minska risker med kemiska bekämpningsmedel visar snarare på att andra länder kommit längre på flera områden.

I lämförelsen med Danmark, Nederländerna, Tyskland och Frankrike så har Sverige:
• det näst minsta antalet godkända verksamma ämnen
• varken de tydligaste eller mest ambitiösa målen för minskad användning
• skatt på bekämpningsmedel, men låg skattesats och inte den bästa utformningen
• inga krav på en obligatorisk skyddszon till vattendrag och andra sjöar vid spridning av bekämpningsmedel vilket är obligatoriska i samtliga övriga länder
• inga obligatoriska spruttester, som finns i de flesta övriga länder

Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen,
Gun Rudquist, avdelningschef, hav, jordbruk, juridik,

Läs hela rapporten: Bekämpningsmedel i jordbruket 2012

Se inslag om problematiken i Rapport (1 min in i sändningen): http://svtplay.se/v/2765868/rapport/6_4_09_00

Publicerat i Jordbruk och miljö | Märkt , | Lämna en kommentar

Åkermarken minskar! – Vad gör vi åt det?

Av Eva-Lena Rådberg

Allt fler människor på jorden ska livnära sig på allt färre hektar produktiv åkermark. Samtidigt som befolkningen växer, håller vi på att förstöra den bästa åkermarken. Torka och erosion är stora problem i stora delar av världen, och dessutom breder städer ut sig och odlingar får ge vika. Också i Sverige bygger vi hus, vägar, köpcentra och industrier på den bästa åkerjorden utan tanke på framtiden. 

Åkermarken är hotad

300 hektar av Europas åker asfalteras varje dag enligt rapporten ”The State of Soil in Europe” utgiven 2012 av EU:s miljöbyrå EEA. EU antog 2006 en strategi för att skydda den europeiska åkerjorden, och la samtidigt fram ett förslag till markskyddsdirektiv. Men direktivet har fortfarande inte trätt i kraft eftersom EU:s medlemsländer inte har kunnat enas om innehållet. Under tiden fortsätter Europas åkermark att minska. (Hela rapporten finns på http://www.eea.europa.eu)

Samma utveckling ser vi i Sverige. Under 1996-2005 användes 3 430 ha jordbruksmark till att bygga hus eller vägar på. Arealen har ökat under den aktuella 10-årsperioden och är år 2005 mer än tre gånger så stor som år 1996. Den absolut övervägande delen har använts till småhusbyggande. Av den exploaterade jordbruksmarken är 72 % åkermark, medan 2 % är betesmark och resten klassas som ”övrig jordbruksmark”.
Den i särklass största arealen har tagits i anspråk i Skåne, med 27 procent av den jordbruksmark som bebyggts i hela landet. Även om man ser till andelen av nybyggnationen som skett på jordbruksmark under perioden ligger Skåne i topp med 32 %, med Halland som god tvåa på 24 %.

Uppgifterna är hämtade från Jordbruksverkets Rapport 2006:31 ”Exploatering av jordbruksmark vid bebyggelse- och vägutbyggnad 1996/98-2005”.

Mer människor ska leva av allt mindre åker

Jordens befolkning ökar med 80 miljoner per år. Klimatförändringarna kommer också att påverka odlingsmöjligheter för miljarder människor genom havsnivåhöjning och ökenutbredning. Mer folk, minskande odlingsbara ytor och avtagande arealavkastning riskerar att leda till verklig livsmedelsbrist i världen. Åkermarken kommer att bli en bristvara överallt i en snar framtid. Och när vi bygger på åkermarken förstör vi den för all framtid.

Är tiden mogen för riksintressereform?

I Sverige har åkermarken ett mycket svagt skydd. I nuvarande lagstiftning är det kommunerna som avgör vilken mark det ska byggas på. Och i de allra flesta fall prioriterar kommunen bostadsbyggande framför att bevara åkermark. Många tycker att det är dags att ställa frågan om hur åkermarken kan få ett starkare skydd i svensk lagstiftning.

För att ge åkermarken ett bättre skydd har förslag om att den ska kunna klassas som riksintresse diskuterats. Möjligheter för riksintressemärkning finns idag bland annat vad gäller naturvård och kulturvård, men inte när det jordbruksmark. En klassning som riksintresse innebär att de kommunala översiktsplanerna måste tillgodose och värna de intressen som markerats på statlig nivå.

Frågan om att klassa jordbruksmark som riksintresse har också utretts inom ramen för Miljöprocessutredningen (SOU 2009:45 Områden av riksintresse och Miljökonsekvensbeskrivningar) och i början av 2010 gick slutbetänkandet ut på remiss. Utredningens bedömning är att det inte finns tillräckligt stöd för att jordbruksmark ska omfattas av reglerna om områden av riksintresse, och att ”Behovet av ändrade regler till skydd förjordbruksmarken bör utvärderas”.

LRF, som är en betydelsefull intresseorganisation i detta sammanhang bytte fot i frågan vid sin stämma 2008, och är nu positiv till att åkermarken kan bli riksintresse.  Det fram går också av LRF:s remissvar från mars 2010:

”Behovet av att få till stånd ett ökat skydd i lagstiftningen för bevarande av jordbruksmark är starkt. Äganderätt till högklassig jordbruksmark ställer också krav på ansvar hos ägarna för att sådan mark i så stor utsträckning som möjligt bevaras som åkermark. Med hänsyn härtill anser LRF att en riksintressereforms påverkan på den enskilda äganderätten bör kunna accepteras.” (citat från remissvaret på utredningen, 2010-03-22).

Men sedan är det frågan om vilken jordbruksmark som kommer att bli aktuell för klassning som riksintresse. LRF har anfört att det enbart bör vara åkermark av klass 8–10, som bara finns i västra och södra Skåne. Detta har Miljöprocessutredningen tagit fasta på och skriver: ”Under utredningen har det framkommit att endast begränsade områden, främst i Skåne, i praktiken har det skyddsbehov som reglerna om områden av riksintresse kan ge.”

Under hösten 2011 motionerade flera partier (s, mp, kd och m) om att åkermark bör kunna klassas som riksintresse, och frågan kommer att tas upp till omröstning under våren 2012. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/Arenden/201112/CU17/

Vad gör vi?

Möjligheten att klassa åkermark som riksintresse är ett viktigt steg, om det kommer att gå igenom. Det innebär att kommunerna inte kan bestämma om exploatering av åkermark lika fritt som idag, och att länsstyrelserna skulle kunna påverka kommunernas översiktsplaner och detaljplaner. Men det lär ta tid innan det kommer till lagstiftning, och det kommer säker inte innebär inte att all god åkermark kommer att vara skyddad, utan kanske bara den allra bästa jorden i Skåne. Många medlemmar i Naturskyddsföreningen är engagerade i frågan på lokal nivå, och det arbetet kommer att behövas även i fortsättningen.

Föreningen ”Den goda jorden” arbetar sedan många år tillbaka med opinionsbildning och politisk påverkan för att skydda åkermarken. Om du vill hålla dig uppdaterad så håll koll på deras hemsida: http://www.dengodajorden.se/

Hur ser det ut i din kommun? Byggs det på åkermarken? Har du erfarenhet av att arbeta med att skydda åkermark från exploatering? Skriv gärna en rad!

Texten som pdf: Åkermarken är hotad

Publicerat i Jordbruk och miljö | Märkt , , , , | 2 kommentarer

CAP-förslaget: ”Sämsta ur miljösynpunkt på mycket länge”

Ekologiska Lantbrukarnas remissvar om CAP-förslaget
2012-02-21

Alla EUs jordbruksstöd bör på sikt göras om till villkorade ersättningar efter modell av dagens miljö- och landsbygdsstöd. Minst hälften av jordbruksbudgeten borde skiftas över till landsbygdsprogrammen innan 2020.

– Kommissionen pratar mycket om grönare stöd, men i praktiken är det här förslaget det sämsta ur miljösynpunkt på mycket länge. Man föreslår faktiskt att den gröna delen av CAP ska krympas. Det har aldrig tidigare hänt sedan de första miljöstöden infördes på 1980-talet, säger Peter Einarsson, som bevakar de jordbrukspolitiska frågorna åt Ekologiska Lantbrukarna.

– Det är som om EU inte uppfattat att det kommande decenniet är avgörande för om vi ska klara den stora omställningen till ett resurshushållande jordbruk, minska matproduktionens klimatavtryck och vänja oss av med fossilenergi och konstgödsel.

Ekologiska Lantbrukarna är också kritiska till hur EU-kommissionen utformat de nya miljövillkoren i gårdsstödet, och till den låga ambitionsnivån när det gäller utjämning av stödnivåerna, både mellan och inom medlemsländerna.

Läs hels remissvaret: Ekologiska Lantbrukarnas remissvar CAP+ 13, feb 2012

Publicerat i Jordbruk och miljö | Märkt , , | Lämna en kommentar

Ett steg framåt, två steg tillbaka – den nya brasilianska miljöskyddslagen

Av Daniel Meyer
Miljökonsult i Brasilien
04.01.2012

Samtidigt som den ekonomiska krisen håller Europa i schack sker betydande förändringar i ett växande Brasilien. Efter att i decennier plågats av politisk turbulens, inflation och sociala problem är landet nu på inne i en snabb expansion. Brasilien räknas som världens sjätte ekonomi och ambitionen är att nå ännu högre. För att tillfredsställa de ökande energi- och matbehoven har jordbruket under senaste decenniet både expanderat sin landyta och ökat produktionskapaciteten. Bioenergin har fått starka stöd och idag produceras bränsle av soja, ricin, majs och sockerrör. Mitt i denna tillväxtspiral pågår förberedelserna för konferensen om hållbar utveckling (UNCSD eller ”Rio+20”) i Rio de Janeiro 2012, där bland annat energi och mat kommer att vara huvudfrågor. Men samtidigt håller några av landets politiker på att driva igenom ett kontroversiellt förslag om att ändra landets grundläggande miljöskyddslag (Código Florestal) med lokala och globala följder.

Den brasilianska miljöskyddslagen fastställer ramar och begränsningar för hur brasilianska biom (tropisk regnskog, subtropisk regnskog, savann etc.) får användas. I dagsläget är syftet att bevara en viss del av den ursprungliga vegetationen inom privatägd mark. Lagen fastställer vilka regler som gäller för markägare, jordbrukare, företag och industrier som använder resurser och råvaror. Lagen stadgar även återplantering, liksom andra påföljder för de som är ansvariga för illegal avskogning och andra miljörelaterade brott.

Dagens brasilianska miljöskyddslag är ålderstigen (från 1965), men bygger ändå på en gedigen restaurationskod. De områden som skyddas på privat mark är de s.k. permanenta naturskyddsområdena (skog och växtlighet kring vattendrag och floder, samt på bergsluttningar) och legala reservat (20 – 80 % av ägorna beroende på biom). Områdena måste helt enkelt återställas med ursprunglig vegetation om de skövlats.

Fotografi av Michael Nichols Det nya lagförslaget innebär minskat skydd för dessa naturskyddsområden och reservat på privat mark. Bland annat kommer markägare i Amazonasregionen kunna minska sina naturskyddsområden från 80 procent till 50 procent. Förändringar kommer även att ske på de obligatoriska buffertzoner som skyddar vattendrag och floder, liksom sluttningar och berg med lutning på över 45 grader.

Förslaget innebär även att begreppet ”naturskyddsområden” ska breddas så att till exempelvis eukalyptusträd eller tall kan inkluderas i ett reservat, eller att produktion av räkor i mangroveträsk kan bli aktuellt. En annan viktig klausul är att små- och medelstora markägare, med egendomar upp till fyra verksamhetsmoduler (<400 hektar) inte behöver bevara de legala reservaten. Även jordbrukare som olagligt skövlat skog på sina marker före 2008 kommer att bli befriade från utdelade böter och straff. Detta betyder att runt 44 miljoner hektar skövlad skog får amnesti. Det nya förslaget, som under en längre tid har varit föremål för tvist, godkändes tisdagen den 6 december av senaten och kommer nu att granskas av representanthuset, för att sedan skickas till presidenten Dilma Rousseff för godkännande.

Det är klart att den brasilianska miljöskyddslagen behöver ändras och anpassas till en ny tid. Men man kan undra hur det kommer sig att sådana förlegade förslag går igenom under en tidsperiod då det dagligen påvisas att miljön och dess ekosystemtjänster kommer att spela en betydande roll för planetens framtid och människors överlevnad?

Studier från jordreforminstitutet INCRA visar att 30 miljoner hektar brasiliansk skog och naturlig vegetation lagligen kan avverkas om den nya miljöskyddslagen godkänns. Större delen av jordbruksfastigheterna har nämligen landytor på mindre än 400 hektar. Risken finns att större markägare och enheter delas upp på mindre ytor för att kunna producera mera grödor och mat.

Förändringarna i den brasilianska miljöskyddslagen kommer att leda till en rad negativa miljöeffekter: förlust av biologisk mångfald, markerosion, övergödning i floder och sjöar och att enorma mängder lagrat kol släpps ut i atmosfären i form av CO2, något som kommer att påverka det globala klimatet.

Den nya miljöskyddslagen bryter dock mot grundläggande artiklar i konstitutionen. Enligt Guilherme Purvi, professor i miljörätt, prioriterar den nya miljöskyddslagen vissa intressen, jordbrukarnas, och strider därmed mot artikel 5 i konstitutionen, som anger att ”alla är lika inför lagen” samt artikel 225 som ger alla ”rätten till en ekologiskt balanserad miljö”. Redan 2011 prövades konstitutionens demokratiska principer hårt då federala myndigheter gav klartecken till ett annat kontroversiellt projekt: det tredje största vattenkraftverket i världen – Belo Monte mitt i Amazonas. Det skedde utan man utvärderat de sociala och ekologiska konsekvenserna samt realkostnaderna, i strid mot vad konstitutionen kräver. Bland annat hade de tiotusentals indianerna i lokalbefolkningen inte erbjudits tillräckligt med rådrum och rätt att uttrycka sin uppfattning om kraftverksbygget.

Förespråkare för lagen menar dock att det brasilianska jordbruket haft en ankarroll i landets ekonomiska boom. Detta skulle därför rättfärdiga en amnesti för avskogning eller förslaget om att större landområden och ytor ska tilldelas jordbruket, för att möta marknadens ökade mat- och energibehov. Enligt initiativtagaren till lagförändringen, kongressledamoten Aldo Ribelo, så ”konfiskerar den nuvarande miljöskyddslagen främst småskaliga jordbruk, vilka avsätts till permanenta naturskyddsområden och legala reservat, vilket innebär en utrotningspolitik, som är miljömässigt och socialt orättvist – och tragisk”. Andra argument för en förändring är att det gröna civila samhället oftast inte förstår sig på landets jordbruksverklighet, där statens subventioner och jordbrukskrediter styr de olika kvoter och mål som måste uppfyllas. Man anser även att miljöaktivister styrs av internationella intressen som enbart vill skada Brasilien.

Forskarna har dock inte fått göra sina röster hörda och ytterst lite hänsyn har tagits till tillgängliga vetenskapliga rapporter. De flesta menar att den nya miljöskyddslagen egentligen inte är en fysisk nödvändighet. En studie från Federala universitetet i São Paulo (USP) visar att brasilianskt jordbruk inte behöver expandera. Vad som krävs är innovativa och mera produktiva metoder på den mark som redan används. Enligt Gerd Sparovek, professor i markvård och fysisk resursanvändnings, och som koordinerat studien, så ”används i Brasilien alldeles för mycket extensiva boskapsmarker (i medel 1.14 djur per ha) och för lite växelbruk och rotationstekniker (till exempel gröda-djur) inom jordbruket”. Hur den frågan ska lösas har den nya lagen inte diskuterat. En annan viktig vetenskaplig fråga som nonchalerats är vilka indirekta effekter man får när de permanenta naturskyddsområdena minskas. Forskning inom landskapsekologi visar att om störningar sker i den vegetation som ska buffra känsliga miljöområden (främst vid vattenflöden, floder och bergsluttningar) är risken stor att ekosystemens resilienta kapacitet utarmas. Naturtjänsterna som människan och jordbruket är beroende av kan helt enkelt försvinna.

Protesterna från miljöorganisationerna har varit enorma, men de gamla ”jordbrukspolitikerna” verkar ha fått sista ordet. Vissa av senatorerna och ledamöterna i det brasilianska representanthuset företräder mäktiga jordbruksföretag som till exempel Grupo Andre Maggi, ett enormt konglomerat av gårdar på över 100 000 hektar och som bland annat säljer soja och foder till svenska Lantmännen.

Maktstrukturen inom de brasilianska myndighetsorganen är kanske inte så besynnerlig, då det världsledande jordbruket totalt omfattar över 275 miljoner hektar (32 % av landets yta), varav en stor del är extensiva betesmarker för boskap, samt monokulturer av soja, majs och sockerrör. Jordbruket är med andra ord en sektor i Brasilien som omsätter flera hundra miljarder dollar och som styrs av ett helt nätverk av storföretag, underleverantörer och lobbyister från olika grupperingar och länder.

Det återstår att se om Brasiliens representanthus och president Dilma kommer att godkänna denna nya kontroversiella miljöskyddslag. Beslut tas i mars 2012, strax innan FN:s konferens om hållbar utveckling. Markanvändning och jordbruk är två av de starkaste drivkrafterna bakom planetens miljö och klimatförändringar. Därmed kommer Brasilien, EU, USA och Kina att ha en avgörande roll för planetens framtid. Den internationella debatten om matens sociala och ekologiska pris behöver därför förstärkas för att lösningarna inte ska ligga i några få händer eller i skymundan av ekonomiska kriser

Publicerat i Internationellt utbyte, Jordbruk och miljö, Okategoriserat | Märkt , , | Lämna en kommentar